Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Kronhjorten förökar sig fort. Enligt Jägarförbundet hade vi cirka 12 000 hjortar för tio år sedan. Mellan 2009 och 2014 fördubblades avskjutningen, ändå finns uppskattningsvis 30 000 kronhjortar i dag och stammen ökar snabbt.
Situationen skapar motsättningar mellan markägare. En del vill gynna dem för jakt och naturupplevelser, men när de går över till grannen och betar uppstår konflikter. Debatten är stundtals hetsig.
En som har drabbats hårt är Ingemar Arvidsson i Ravlunda på Österlen och han vill varna andra skogsägare.
– Ser du en kronhjort på din mark – skjut den. Får du in dem i din skog har du två alternativ: sluta odla gran eller stängsla. Två kronhjortar på tusen hektar kan totalskada all gran innan den är avverkningsklar.
Ingemar Arvidsson har drabbats av stora hjortskador. Nu stängslar han alla nya planteringar.Foto: Karin Bernle
När kronhjortarna en vår hittade hans granplanteringar barkades plantorna i tidig ålder och skadorna blev stora. Sedan 1995 har han stängslat alla nya skogsplanteringar. Stängslet kommer att sitta kvar till avverkningen. Utanför är alla träd barkade.
– En flock klipper ett hektar nyplantering på två-tre nätter. Investeringen du planerat för de närmsta åttio åren ryker, säger Ingemar Arvidsson som efterlyser en långsiktig kronhjortspolitik, både vad gäller skadeersättning och jakt.
Täta granbestånd insprängda i jordbrukslandskap råkar värst ut. Kronhjortarna är idisslare och betar dygnet runt. På åkrarna äter de i första hand näringsrik föda, sedan behöver de äta fibrer för matsmältningens skull. I tät granskog är bark den huvudsakliga fiberrika födan. I skog med bärris och annan undervegetation har skadorna ofta bättre spridning.
Färskt barkgnag. Foto: Anders Jarnemo
Skadorna blir värst på våren, i savningen. Hjortarna drar långa stycken bark av granarna som drabbas av röta och faller. Skogen blir svårgallrad och stormkänslig. Ingemar Arvidsson körde ut de fallna granarna i vintras, de som är kvar står på sniskan som sugrör i ett glas.
– Det är inte lönt att gallra, lika bra att flisa alltihop. Förlusten blir 50 000 kr per hektar.
Kronhjorten förekommer överallt i landet utom i Norrbotten och på Gotland. Skadorna är störst i Skåne och där finns i dag 3 000 djur – minst 75 per tusen hektar, vilket motsvarar fyrtio älgar. De flesta finns på Österlen och bekymrade skogstjänstemän anser att det i princip är omöjligt att bedriva skogsbruk där.
Oro finns om hur det kommer att bli i övriga Sverige i framtiden. Även skogsägare i andra landsdelar har fått granbestånd förstörda, lokalt har skador blivit mycket stora. Från Uppland och söderut har man fått stora skador i flera decennier.
Många skogsägare efterlyser mer jakt och bättre samarbete mellan markägare och jägare samt med myndigheter. I Skåne bedrivs endast licensjakt, eftersom en del av landskapets kronhjortsstam är ursprunglig och rödlistad.
Viltforskaren Anders Jarnemo på Högskolan i Halmstad har en delvis annan uppfattning än Ingemar Arvidsson om skadorna och säger att många får ett hyggligt netto även av skadade granar. På uppdrag av Naturvårdsverket arbetar han med en sammanställning om barkskalning och hur problemet bemöts i andra länder. Han har även skapat en arbetsgrupp där skogsskötselexperter letar konstruktiva lösningar och rekommendationer.
– Många vill ha kronhjort på sin mark trots skadorna. Metoder att kombinera kronhjort och skogsbruk efterfrågas. I gruppen diskuteras gles plantering av gran, eftersom kvistfria stammar är mest utsatta för barkskalning. Även gallringsmodeller, alternativa trädslag och blandbestånd diskuteras, säger Anders Jarnemo.
BALANSERA STAMMEN
För att hålla efter hjortviltet kan man gå samman med grannar och bilda licensområde (Skåne) alternativt kronhjortsskötselområde. Ju större område, desto fler kronhjortar får ni skjuta. Länsstyrelsen vet mer.
SKOGEN 3/2017