Har du fått rätt frö? – Såddkurs 1

SKOGEN gick på kurs hos Ulfstand Wennström från Skogforsk i Sävar, som guidade i såddjungeln. I kommande två nummer av tidningen ger vi råd till dig som tänker satsa på skogssådd i stor eller liten skala.

Satsa på kvalitet
Bra kvalitet är hög grobarhet och frövikt. Hög grobarhet ger många plantor och stora frön ger bra överlevnad, hög tillväxt och stora plantor. Om frövikten hos tall ökar från 4 gram till 6 gram får du plantor som är 20 procent högre efter fem år.
Groningsenergin är ett bra kvalitetsmått för skogssådd. Frö med hög groningsenergi (se förklaring nedan) ger ofta många och större plantor än partier med lägre groningsenergi. Om groningsenergin ökar från 75 procent till 95 procent kan du räkna med knappt 30 procent fler plantor efter fem år.
Men räkna med stora variationer. Hur såddresultatet blir påverkas mycket av årsmånen. Tro inte att du kan rädda bottenåren med ett bra fröparti. Däremot kan du vara säker på att bra frö är mycket bättre under bra år. I normalfallet kan du räkna med att omkring 30 procent av de sådda, grobara fröna bildar plantor. I praktiken blir det många gånger lägre eftersom många frön hamnar på hälleberget, i omarkberedd mark, omvänd torva etc.

Vi vet för lite om gransådd
Försöken med gransådd är begränsade. Men de få resultat som finns pekar på att plantbildningen efter första året är lika bra som med tall. Avgångarna är däremot större. Överlevnaden för gran är omkring 50 procent, jämfört 70 procent för tall. Forskarna har inte kunnat se några större skillnader mellan tall och gran i höjdtillväxt under de tre första åren. Det finns dock en tendens till att tallarna är något jämnare i höjd än granarna. Efter tre år var överlevnad och höjdtillväxt bäst för granfrö som såtts i blekjord.

Tolka förkortningarna på fröpåsen
IDS-B Fr 1-3. Frö som har IDS-behandlats för att ge bättre såddresultat, bland annat genom att svaga frön sorteras bort. I detta fall har man fått fram de tre tyngsta fraktionerna. Kanonfrö. Går ofta till plantskolorna för insådd. Ger omkring 50 procent högre plantbildning jämfört med ofraktionerat frö.

IDS-B Fr 5-10. IDS-behandlat frö som ger bra frö, men inte det allra bästa.

IDS-Y. IDS-behandlat frö, ytfraktionen, den sämsta. Dåligt frö, mångda döda eller skadade. Kan även innehålla kottrester som kan fasta i såddaggregatet. Kan duga för skogssådd om den rensas från kottrester.

> 2,25. Sållat och storleksfraktionerat frö. Påverkar 1000-kornvikten. Är inte så betydelsefullt ute i skogen. Ger i bästa fall 10 procent högre höjdtillväxt, samtidigt som variationen i höjd minskar. Men det kan vara klokt att fraktionera för att fröet ska fungera bättre i såddmaskinen.

Prevac. Standardmetod för tall som sorterar bort damm, skräp och frö med trasigt skal. Inte möjligt att göra på gran.

Anatomisk potential (AP). Förväntad grobarhet enligt röntgenanalys. Visar hur bra fröet kan vara.
Friskt ej grott frö (FEG). Friskt frö som inte har grott under den utsatta tiden.

Grobarhet (G). Antal grodda, friska frön efter ett givet antal dagar i testsådd. Tall analyseras efter 7 och 14 dagar. Gran analyseras efter 7, 10, 14 och 21 dagar.

Groningsenergi (GE). Förenklat mått på groningshastighet. Andel grodda frön efter en given tid jämfört med totala antalet grobara frön. För tall används: GE 7/14, det vill säga antalet frön som grott efter sju dagar delat med antalet grodda frön efter fjorton dagar. Gran: GE 7/21 och GE 10/21.

1000-kornvikt. Vikten av 1 000 frön.

Använd plantagefrö
Plantagefrö är bättre än beståndsfrö. Odlade på åkermark, välskötta och välgödslade ger fröplantagernas träd mer välfyllda frön och bättre utvecklade embryon. Räkna med 20 till 30 procent högre tillväxt under de först åren, mindre variationen i höjd och omkring 10 till 20 procent fler plantor. Tvååriga plantor från ett plantagefrö kan ha dubbelt så hög torrvikt som plantor från beståndsfrö. Med plantagefrö kan du minska antal frön per meter, få lägre kostnad för enkelställning, öka tillväxten och få en jämnare föryngring. Under omloppstiden kan du räkna med ungefär 10 procent högre tillväxt på grund av genetisk vinst och kanske ett år kortare omloppstid.
Vid samma frövikt ger plantagefrö högre tillväxt än beståndsfrö. Måste du ändå använda beståndsfrö — tänk då på var det är plockat. Variationen är stor. Satsa på frö från glesa bestånd på bördiga marker, eller på frö från fröträdställningar.

Svårt att kompensera för dåligt frö
Varför ska man bry sig om kvaliteten? Att köpa frö av bra kvalitet är ju dyrt. Det är väl bara att öka frögivan? Helt fel. Bra kvalitet betalar sig. Satsa på bra frö och en bra markberedning. Då kan du sprida fröna jämnare och få fler att gro. Jämnare tillslag ger bättre tillväxt och enklare röjning.
Använder du lågkvalitativt frö måste du så många frön tätt. Slumpen och groningsmiljön kommer att ge en ojämn föryngring. Sår du tätt så får du ruggar med mycket plantor och däremellan sträckor helt utan plantor.
Gruppställningen ger sämre tillväxt. Att plantgrupper ibland ser ut att växa bättre än enskilda plantor beror inte på trängselverkan. De har råkat gro på en fläck med bra förhållanden. Trängseln i sig är alltid negativ och börjar verka från tredje till fjärde året. Då ser man skillnad i tillväxt. Såddplantor i 12 cm förband har 500 procent större volym jämfört med ett såddförband om 4 centimeter. Skillnaden i höjdtillväxt är närmare 60 procent!
Generellt sett tappar du ett till två år i höjdtillväxt jämfört med plantering.

Bränn och så direkt
Det går bra att så efter en hyggesbränning. Bränn direkt efter avverkning, markbered och så. Markberedningen ger högre överlevnad och bättre tillväxt. Vill du inte markbereda bör du vänta med sådden i ett till två år efter bränningen. Till skillnad från planteringar på bränd mark är inte snytbagge något problem. Man har heller inte konstaterat några problem med rotmurkla.

Text: Erik Viklund