Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Att vara en god skogsägare och spara grova lövträd och död ved till naturvård är på sätt och vis enklare i söder än i norr. Ädel-lövet växer inte gärna norr om Dalälven, men mossorna, lavarna, svamparna och skalbaggarna i norr vill ju också ha någonstans att bo.
– En till synes död sälg kan vakna till liv igen, säger Jan Weslien.
Vad gör man?
Jan Weslien, forskare vid Skogforsk i Uppsala, vet:
– Se till att spara sälg och asp. Aspen är otroligt viktig för den biologiska mångfalden, speciellt i norr. Det växer många svampar, mossor och lavar på den redan när den lever. När den dör kommer det både svampar och insekter. Den grova, döda veden är dessutom perfekt för hackspettar att hacka ut sina bon i.
Sälgen har också många specialiserade arter knutna till sig – tickor, mossor, lavar och insekter. Om man gynnar den gynnar man också andra växter, insekter och fåglar.
– Sälgen är en överlevare.
Om du hittar ett till synes dött exemplar i en mörk del av skogen så frihugg det. Det är möjligt att sälgen vaknar till liv efter en vegetativ vila.
Både asp och sälg har svårt att föröka sig. De sprider sig villigt med rotskott, men betas ofta till bonsailiknande miniatyrträd. Hittar man exemplar som lyckats bli tre-fyra meter ska man vara rädd om dem.
– Vi har för litet gammal asp i vissa delar av landet, men tyvärr är både asp och sälg för begärligt för viltet för att man ska kunna föryngra dem på något enkelt sätt. Men det är viktigt att de får finns kvar i landskapet. Det är fantastiskt att uppleva en sälg om våren när bin och humlor surrar i den, säger Jan Weslien.
Varken asp eller sälg är beståndsbildande. De växer här och var, ofta i kanter. Båda är tvåbyggare, de är uppdelade i han- och honträd. Aspen växer ofta i grupper och ofta är alla träd i en grupp egentligen samma individ och alltså av samma kön.
Det blir sällan fröplantor från asp och sälg. Fröna är svårgrodda och behöver lucker jord. Aspfröna gror bättre efter skogsbrand eller översvämning.
Var uppmärksam och se vad det är för planta som kommer. Är den verkligen från frö? I så fall är den extra värdefull. Den innebär nytt genetiskt material.
Du kan söka bidrag hos Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen för att gynna asp och sälg. Vänd dig till dem och om du behöver hjälp.
Men var försiktig med asp i närheten av tallplanteringar. Aspen är mellanvärd för en skadesvamp som orsakar knäckesjuka på tall.
BOKTIPS
Jan Weslien rekommenderar varmt Bengt Ehnströms böcker Darrar min asp myllrar min värld och Sälg – livets viktigaste frukost (Centrum för biologisk mångfald).
– De är lättlästa och informativa med många fina bilder av konstnären Martin Holmer, säger han.
SKOGEN 2/2016