Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Dagens granodling är inte uthållig, inte ens om man låter grenar och toppar ligga kvar. Framför allt inte i södra Sverige. Markens produktionsförmåga på sikt är beroende av att lika mycket näring tillförs marken genom vittring och nedfall som det förs bort av skogsbruk och utlakning. Och en ny forskning tyder på att den balansen bara finns när man nöjer sig med att ta ut stammar ur tallskog.
Näringsrika marker är mer hotade av biomassaskörden än näringsfattiga. Skogsekolog Jan-Erik Lundmark, sedan många år svenskt skogsbruks kanske främste markguru, erkänner att han bidragit till att oron främst gällt de näringsfattiga markerna. Där stjäl man ju från ett mindre näringsförråd.
Men enligt de nya rönen är det på de näringsrika markerna som vittringen sämst kompenserar för näringsförlusten till träden.
Skörd av grot ökar förlusten av magnesium-, kalcium- och kaliumjoner. På 50 år har vi tappat hälften av dessa ämnen ur marken. Ändå är många forskare överens om att det är värt att satsa på biobränsle. Det minskar koldioxidutsläppen och binder kväve, något som gynnar skogen. Men till sist är grotskörden ändå en fråga om vad markägaren tycker är lönsamt — både med tanke på framtida tillväxtförluster och kostnader för askåterföring.
Text: Bengt Ek