Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Jag har inte sett något bra exempel på skörd av bioenergi de senaste åren. Det säger Torleif Ingelög. Han är chef för ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet och därmed en av landets främsta experter på skogsbrukets hotade arter. Han oroar sig främst för flisningen av lövträd.
Påverkan med skötsel
– Lövskogen har fler fågelarter och rymmer fler fåglar än barrskogen, konstaterar Mats Forslund. I Avesta/Hedemora få de samsas på tre procent av arealen. Åtminstone var det tre procent av arealen för några år sedan, men nu är en del av lövskogsresterna borta. De finns nära bebyggelsen och det är i dessa lövskogsrester nästan all husbehovsved huggs. Jag hittar mycket värdefull, död ved i vedtravarna runt husen.
Hur skogen brukas spelar verkligen en roll. Mats Forslund säger att det är en ”baggis” att öka antalet fåglar med 100 par per kvadratkilometer. För Avesta och Hedemora kommuner innebär det 100 000 par! Och lika lätt är det att jaga fåglarna på flykten. En lövskog som röjs eller siktrensas kan minska från 1500 par till 300 par per kvadratkilometer.
Även för insekterna är lövskogen avgörande. 90 rödlistade arter lever visserligen av död granved, men många lövträdslag hyser flera hotade arter.
Utbildning behövs
Medan de som arbetar med skördare ofta är välutbildade i naturvård finns det många entreprenörer i flisbranschen som saknar utbildning, menar Världsnaturfonden. Ibland är det markägaren som vill att maskinföraren ska ta lövvirket.
– Vi hittar mycket flisningsaktiviteter i hagmarker och på skogsholmar, konstaterar entomologen Bengt Ehnström vid Lantbruksuniversitetet. Nu skördar vi skogar med stor biologisk mångfald och jag är skrämd av 1950-, 60- och 70-talets stora lövfattiga skogar som ska ta över.
Bengt Ek