Grönare skog för den late

Skötsletips

• Porerna i granarnas ungdomsved är stora. Det gör virket mer känsligt för förändringar av den relativa luftfuktigheten och den ”rör sig” mer. För att andelen ungdomsved i rotstocken skall bli så liten som möjligt bör träden växa långsamt under de första 20 åren.

• Om man markberett så att plantan kan sättas högt i mineraljord och minst 20 cm från humuskanten, kan plantöverlevnaden bli 3—4 gånger bättre än om man inte har markberett alls.

• ”Kombinationsmetoden” syftar till att få blandbestånd av naturligt föryngrad tall och planterad gran med inslag av lövträd. Metoden kan användas på många medelgoda marker i södra Sverige. Erfarenheterna visar att man ofta behöver plantera fullt antal granplantor.

• Det finns alltid goda skäl att röja flera gånger, inte minst för att skapa hög kvalitet. På många fastigheter finns bestånd där röjning inte har utförts i rätt tid. Då är det viktigt att röja försiktigt upprepade gånger.

• Stubbehandling mot rotröta bör även göras under vinterhalvåret om skogen gallras under längre frostfria perioder.

• Blandskog har många fördelar: Kvalitetsdaning. Mindre risk för svamp och insketsangrepp. Mindre spridning av rotröta. Riskerna sprids. Men det är skötselintensivt och kräver speciell kunskap.

• God lövskogsskötsel kräver många och hårda gallringar. Det är dags att gallra när den gröna kronan upptar halva trädet höjd. Träden behöver så mycket grönkrona för att ha maximal diametertillväxt och för att vara stabila.

• Ett sätt att få information om vad olika trädslag kan ge är att använda så kallade produktionsmodeller. Genom att beräkna skogsvårdskostnaderna och vad trädslagen ger vid avverkning kan man beräkna nettointäkterna på olika ståndorter.

Naturvårdsbudskap

• Miljöhänsynen kan utformas efter PPP-regeln:
– Producera effektivt. Den kanske viktigaste åtgärden efter slutavverkning är att snabbt få igång en bra och tät föryngring.
– Prioritera hänsynen. Lämna i första hand grova lövträd, ovanliga och mycket gamla träd. Hänsynsytor lämnas i första hand intill hänsynskrävande biotoper. Vid röjning och gallring prioriteras dimensionsutvecklingen hos lämnade miljöträd.
– Placera miljöhänsynen rätt. När naturvårdshänsynen ska placeras bör de koncentreras till kanter mot skog, vattendrag och blockrika marker. Bättre att samla miljöåtgärderna än att sprida ut dem.

• Planera långsiktigt. Ett barrskogsområde med vissa naturvärden, till exempel rikligt med död ved, kan om det lämnas för fri utveckling ibland bli till en nyckelbiotop efter 30—50 år.

• Blandskog gynnar både den biologiska mångfalden och etableringen av fältskikt. Samtidigt uppskattas blandskogen av allmänheten.

• Vid bedömningen av naturvärdet tar man även hänsyn till beståndets historia. De högsta naturvärdena i beståndet utgörs ofta av de kvaliteter som funnits under lång tid.

• Växter i gamla kulturmiljöer som lundar och hagmarker är värda att vårda även för att de är ett kulturarv.

• Det är glest mellan nyckelbiotoperna, men det går att skapa nya naturvärden. Det kan handla om att lämna triviala bestånd orörda, kanske intill ett naturvårdsobjekt. Eller att röja fram ek-kratt, betade buskar och andra udda inslag på fastigheten.

• Utgå gärna från vattnet när naturvården planeras. Ofta kan det vara bra att koncentrera naturvårdshänsynen nära vattendragen. Hänsynsområden kan med fördel bindas ihop av vattendrag.

Bengt Ek