Greppa gallringen. Alla tjänar på anbud med prisstege.

— Jag har inga exakta tal. Men det är min och styrelsens bestämda uppfattning att vi tjänar på att ta in anbud när vi säljer gallringar, säger Gösta Edholm. Och varför ska vi inte utnyttja marknadskrafterna även i gallringar? frågar han sig. Alla virkesköpare har olika betalningsförmåga vid olika tillfällen.

Han förvaltar 700 hektar skog, strax utanför Bollnäs. Kvalitetsskogsskötsel, uthållighet och avkastning på kapitalet är några led-ord för ägarna. Varje år faller mellan 2500 och 3000 skogskubikmeter virke till marken.
— Begär in anbud på leveransrotköp med pris per kubikmeter bruttovolym. Och priset ska preciseras för olika medelstammar. I början såg anbuden väldigt olika ut och var svåra att jämföra. Men med tiden har det blivit bättre, säger han.
Själv har han ett förflutet inom Korsnäs och kan marknadens spelregler. Han brinner för sina idéer och tankar. Det glimmar till i ögonvrån och talet blir snabbare när han förklarar fördelarna med bruttovolym och en prisstege även i gallringar.
— Både köpare och säljare kan vara säkra på volymen, och riskerna med en felskattad medelstam försvinner om man har en prisstege. Säljaren får betalt för virket, oavsett tillredning och behöver inte vara rädd för att köparen ska kompensera ett överbud genom att höggallra, förklarar han.
Just de osäkra förutsättningarna i gallringar är ett skäl att inte använda sig av anbud med ett fast pris per kubikmeter. En medelstam som blev 0,09 kubikmeter istället för 0,08 kan förvandla en bra affär till en brakförlust. Skogsägaren riskerar ett dåligt gallringsresultat om köparen kompenserar ett överbud med att konsekvent avverka grövre träd.
— Med en prisstege behöver maskinförarna inte bekymra sig över lönsamheten utan kan koncentrera sig på att göra en bra gallring, påpekar Gösta.

När allt virke är inmätt går han igenom avverkningen tillsammans med köparen och beräknar medelstammen. Uppgift om inmätt bruttovolym får de från inmätningen och antal stammar från skördardatorn. Den faktiska medelstammen och den inmätta bruttovolymen bestämmer priset.
Tanken är egentligen inte ny. Gösta Edholm nämner ett par besparingsskogar som också har sålt gallringarna på anbud. Men med tiden har han gjort sina misstag och förfinat affärsmodellen. En gång begärde han in anbud på en kombinerad slutavverkning och gallring. Det blev inte så lyckat. Men utveckling handlar också om att göra sig till en attraktiv kund.
— Jag samlar ihop gallringarna i upp till tre år. Då blir det större samlade volymer och intresset från köparna ökar. Man säger att man riskerar tillväxtförluster genom att vänta, men det ska gå väldigt långt innan det blir förluster på grund av självdöda träd och klenare medelstammar, menar han.

Bra vägar, tilltagna uppställningsplatser och väl underröjda och planerade bestånd är några andra godbitar som lockar köpare. En liten premie med löfte om extra volymer när kontraktet väl är påskrivet bygger relationer för framtiden.
— Jag ser ingen risk för att vi ska stå utan köpare av vårt virke. Och jag har egentligen bara ett exempel där jag inte har varit nöjd med resultatet. Det var en gallring i en granskog med lövinslag. Där hade jag velat ha mer löv kvar efter gallringen. Men det var en knivig situation där även jag hade kunnat vara tydligare med mina önskemål. I efterhand delade jag och köparen på ansvaret.

Text: Erik Viklund