Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
I genomsnitt föll tillväxten med tre kubikmeter per hektar och år. Ännu större blev förlusten i den ogallrade skogen. Det rapporteras från den första vetenskapliga studien av tillväxtförluster i en skog som drabbats av gremeniellasvampen.
Professor em Harry Eriksson har räknat på tillväxten i ett försöksområde i Björsjö på Sveaskogs marker i Dalarna. Tallskogen som nu är 69 år har följts av forskare sedan 1967. Man ville studera tillväxten efter olika former av gallring och gödsling. Men så kom angreppen av gremmeniellasvamp. Tallskogen drabbades hårt och åtskilliga döda träd måste plockas ut. En motgång för gallringsforskningen, men ett gyllene tillfälle att studera hur tillväxten påverkas av skadesvampen.
— I medeltal har den årliga tillväxten varit 3 skogskubikmeter lägre per hektar mellan åren 1994 och 2002 jämfört med tidigare. Och det beror framför allt på gemmeniellaangreppen, säger Harry Eriksson.
Nästan halva tillväxten försvann. Nedgången är i medeltal 43 procent och varierar från 26 till över 50 procent. Värst är det där skogen stått ogallrad.
— Det är logiskt. Trängseln gör att kronorna är små redan före svampangreppet. Därmed var tallarna sannolikt extra känsliga för barrskador.
Åren kring millennieskiftet var årsringarna i en av parcellerna bara 0,4 millimeter breda där de borde ha varit en millimeter.
— Årsringsutvecklingen visar att nedsättningen i tillväxt sannolikt kommer att bestå ett antal år framöver. Den förlorade tillväxten på 27 kubikmeter per hektar för de senaste nio åren återspeglar inte den totala effekten. Det kommer att finnas kvar en tillväxtnedsättning, tills dess att tallarna hunnit bygga upp en mera normal barrskrud.
Att den ogallrade parcellen har drabbats hårdast är alltså typiskt, menar Harry Eriksson. Men annars får man se lokalen bara som ett exempel, det är svårt att visa på några allmänna samband mellan skogens skötsel och gremmeniellaskadorna.
— Bara en kilometer längre bort finns ett försök som har skötts på samma sätt. Men där är angreppen av gremmeniella betydligt mindre, inga döda träd behövde gallras ut. Man kan bara spekulera om varför skadorna slagit till olika. Det enda som skiljer de båda lokalerna åt är att det allvarligt skadade försöket ligger närmare sjön. Möjligen kan skillnaderna i fuktighetsförhållandena mellan de två lokalerna ha bidragit.
Det har också diskuterats om svaga provenienser har dragit på sig mer skador.
Olle Larsson har tidigare varit förvaltare på Orsa Besparingsskog. Enligt honom är angreppen av Gremmeniella påtagligt svagare på Besparingsskogen än i angränsande tallbestånd på bolagsmark som tillhört Korsnäs.
— På Orsa Besparingsskog har man varit mycket strikt i att använda tallprovenienser av lokal härkomst. Och ofta har man strävat efter att ha än härdigare material i planteringarna, påpekar Harry Eriksson.
Bengt Ek