Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Granskärmar har nu varit på modet sedan början av 1990-talet. Men hittills har det inte funnits några bra uppföljningar av hur skärmarna fungerar i praktiken, säger Ulf Sikström, som ansvarade för undersökningen vid SkogForsk.
Därför valde vi ut 26 granskärmar i södra Sverige och 26 i Mellansverige. Det var inga kontrollerade vetenskapliga försök, utan det var vanliga bestånd där skogsägaren hade ställt kvar en skärm, och där målet var att få en granföryngring.
I skärmarna, som hade stått mellan två och åtta år, inventerade vi skärmträd och föryngring.
Gränsvärde
Totalt sett var det gott om plantor under skärmarna – i genomsnitt faktiskt mer än 10 000 plantor per hektar. Över 80 procent av bestånden i södra Sverige bedömdes ha en acceptabel föryngring.
I Mellansverige var resultatet sämre, och bara hälften av skärmarna hade en acceptabel föryngring.
— Vi satte gränsen för acceptabel föryngring till 4 000 plantor per hektar, säger Ulf Sikström. Det är mer än vad skogsvårdslagen kräver. Men föryngringarna är fortfarande unga, och vi vet att det dör en hel del plantor när skärmarna avvecklas. I en studie dog upp till hälften av plantorna.
Det var mest granplantor under skärmarna. Men i många bestånd behövdes lövet för att rädda resultatet.
— Om bara barrplantor hade räknats, skulle andelen acceptabla föryngringar sjunka till ca 70 procent i södra Sverige och 40 procent i Mellansverige.
Inbyggd konflikt
Det var flest plantor på fuktiga marker. Men där var det också fler vindfällen. Och det verkar vara lite av skärmföryngringens inbyggda konflikt. Där föryngringen går bra blåser skärmträden ner – och tvärtom. Men Ulf Sikström understryker att det på fuktiga marker normalt är stora problem även med traditionell kalavverkning och plantering.
Ekonomin i en högskärm hänger till stor del på skärmträden. Börjar de blåsa ner, tvingas skogsägaren till många, små och dyra avverkningar. Dessutom förlorar vindfällda träd snabbt i värde på grund av insekter och röta.
I SkogForsks undersökning hade i genomsnitt 26 träd per hektar blåst ner i södra Sverige, och ytterligare 5 träd torkat på rot. För Mellansverige var motsvarande siffror 19 vindfällen och fem döda träd på rot.
Men det var mycket stora skillnader mellan skärmar. I en tredjedel av bestånden var avgångarna små, mindre än 10 skärmträd per hektar. Men det fanns också riktiga rysare. I en femtedel av bestånden hade över 50 skärmträd per hektar blåst ner eller torkat på rot.
Carl Henrik Palmér