Grankalkylen håller i alla väder

18 augusti 2015 Björn Mauritzon är lycklig ägare till 19 hektar enastående produktiv granskog sedan 1980. I en solig glänta utanför Örkelljunga, där han är född och bor, berättar han varför det blev gran.

Grankalkylen håller i alla väder

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Björn säger att beståndet är planterat med 5:3-bidrag i början av 80-talet. Man fick gratis plantor från Svenska Skogsplantor som var statligt då. Innan dess var det dålig hagmark med inslag av ek, tall och björk som betades av boskap fram till mitten på 70-talet. 

– Örkelljunga ligger i norra delen av bokens utbredningsområde och början av granens. Boniteten är för dålig för bok, men man måste bevara den som finns. Tallen däremot växer alltför snabbt och blir kvistig. Men för gran är förhållandena perfekta. Står valet mellan gran och dålig bonnaskog, är granen ett självklart val, den ger mer per hektar, säger Björn Mauritzon.
– Vid förra sekelskiftet fanns det inte gran här i trakten, allt har planterats. Det har visat sig vara helt outstanding vad gäller ekonomi. 600 till 800 m³sk per hektar vid slutavverkning är inte ovanligt, mot 400 till 500 normalt. Även om man räknar bort cirka tjugo procent till massa och röta ger de återstående åttio procenten prima sågvirke. Det blir bra pengar!

Björn är också skogsförvaltare på Södra där han ansvarar för 9 500 hektar skog på de större skogsegendomarna i närheten.
Får man plantera hur mycket gran som helst i Skåne?
– Enligt FSC måste andelen gran och främmande trädslag begränsas till halva den produktiva arealen. Det gör att en del  av markägarna enbart certifierar sig enligt PEFC som inte har samma krav. Folk certifierar sig för att visa att de tar naturhänsyn, men produktion och naturvård ska gå hand i hand. Generell hänsyn är viktig.
Är du inte rädd för storm?
– Väljer man gran i Skåne får man kalkylera med den risken. Vi har ett inarbetat lag för att få ut stormfällena. Samma killar har jobbat här i 25 år och lärt   sig var fällena brukar vara.
Björn Mauritzon kommer sedan in på hur skogsägarna kan säkra sig ekonomiskt vid storm.
– Det är ett stort kapital som står där i slutet på omloppstiden. Storm innebär oftast prisfall. Även om den egna skogen klarar sig, så påverkas marknaden. Har man inte skrivit  kontrakt blir det svårare att avsätta sitt virke. Skogsförsäkringen är viktig, den kan fungera som katastrofräddning om stormen härjar på just din fastighet.

Förädlad björk går bättre än ädellöv. Björn planterar en del på förvaltningarna, speciellt på fuktig mark där man har satt gran tidigare.
– På vissa ställen har före­trädarna planterat gran för långt   ut i sankmarken. Det är bättre med björk där. Fast granen växer bra i blötan, tills den blåser omkull! På femtio- och sextio-talet satte man gran överallt.
– Marginalskatten var åttio-nittio procent då, vilket gjorde det lönsamt att plantera gran. Granskogsbruket gynnades. Det fanns nya industrier som behövde barrmassaved.

Björn Mauritzon har jobbat 33 år nu och lärt sig av alla de erfarenheter han gjort. 
– Vid pensionen har jag jobbat fyrtio år, men det är inte ens en omloppstid! Det går inte att  jämföra med jordbruket, som  får bokslut varje höst. Skogsbruksplanen är därför en viktig dokumentation, både för efterträdaren och för mig.

SKOGEN 6-7/2015
 

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb