Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
– Vi hoppas att alen ska bli ett bra komplement i skogsbränsleproduktionen på blötare mark och i kallare klimat, främst i mellersta och norra Sverige. Vårt projekt är inriktat på gråal och en ny hybridal som är en korsning mellan klibbal och nordamerikansk rödal.
En spännande del av projektet är att undersöka vilka möjligheter den nya hybridalen har för framtida biomassaproduktion.
– Målet är att plantorna vi arbetar fram ska vara snabbväxande, härdiga och vitala. Just nu testas de på friska marker, både jordbruks- och skogsmark. Det är viktigt att vi får fram ett odlingsmaterial som har hög tillväxtkapacitet och är anpassat till det klimat det ska växa i, det är förutsättningen för att man ska vilja satsa på gråal.
– Sedan ska plantornas produktionsförmåga utvärderas. Vi ska även föreslå lämpliga skötselmodeller och studera förmågan till skottbildning efter slutlig skörd, säger Lars Rytter.
Hur har gråalen fungerat?
– Gråalen kommer norrifrån. Det gör den tålig, så den växer även i kärva klimat. Kravet är i princip att det ska vara någorlunda bördigt. Den växer bra på alla marker från torv till jordbruksmark, till och med på sandmark och sura marker ända ner till pH-nivå 4. Klibbalen däremot föredrar blötare mark och mildare klimat.
– Medelproduktionen ligger efter 7 till 13 år på 4 till 8 ton per hektar och år, beroende på marktypen. Och virkesproduktionen är hög på alla typer av marker, även på bördiga och friska, säger Lars Rytter.
Omloppstiderna kan bli kortare än vad man trott hittills. Gråal som odlas i Baltikum är som poppel och hybridasp i omloppstid där.
– Men jag skulle bli positivt överraskad om alen växer lika bra som poppel och hybridasp här i Sverige, säger Lars.
Han berättar att gråalen har fördelar när man hugger, eftersom den producerar rotskott, medan klibbal producerar stubbskott. Så om man vill fortsätta odla al efter avverkningen är gråalen ett smart val. Idag kan man köpa plantor av klibbal, men inte av gråal. Har man tur kan man lyckas beställa frön.
Lars Rytter tycker att fler borde prova al där marken är för blöt för hybridasp, eller för att slippa lägga ut dyra pengar på hägn.
– Viltet gillar nämligen inte al, det är det löv som är minst begärligt och behöver sannolikt inte hägnas. En annan fördel är att det inte begränsas av någon certifiering, eftersom det är ett inhemskt trädslag.
SKOGEN 12/2014