”Gödsling rena vinsten” men hur påverkar det miljön?

Med snabba steg drar han genom skogen. Det är så mycket att visa.
— Titta vilka härligt frodiga toppar och se hur snabbt kvistarna har vallat igen!
En gänglig intensiv gestalt berättar engagerat om sin gödslade skog.
— Skogsvägarna är smala för att spara produktiv mark, men visst växer det mer gräs. Här är det handgödslat. De stora gödselkulorna gör det lätt att se var gödslingstraktorn inte nådde eller var den missade.

Mattias BorgströmMattias Borgström som bara är 29 år, har tagit över ansvaret för gårdens 147 hektar skog. Han är en av de få privata småskogsägare som gödslar sin skog.
— Jag har gödslat cirka en tredjedel av arealen. Dels på det traditionella sättet 10 år före avverkning men också förstagallrad skog i 30-50 årsåldern.

Samma giva
Det finns olika sätt att sprida gödseln på. Mattias har använt sig av flera. Han har köpt gödslingstjänst av Svensk Skogsgödsling AB enligt deras SG-system. Dom har kommit med sin specialbyggda utrustning och satellitnavigerat med GPS-systemet. Efter satellit har 28 hektar gödslats.
— Det har fungerat bra, men jag har varit tvungen att komplettera för hand. Det är ju viktigt att bestånden blir jämna, att alla får samma gödselgiva, menar Mattias. Trots att de kan ställa spridare i olika vinklar blir det ändå alltid luckor på grund av topografin eller vägens riktning.

För att spara mark finns det få stora skogsvägar på Mattias mark. Men det finns många smala. Därför har inte den stora traktorgödslingen nått fram överallt. Men eftersom gödselkulorna är 4-8 mm har det gått att se var det blivit gödslat. För hand ur hink har Mattias kompletterat nästan 13 hektar.
— Visst är det tungt, men kul. Jag mätte upp arealen och vet ju att det ska vara 150 kg per hektar. Den ekvationen var inte så svår.
Stora bestånd i åldern 30—50 år är stamkvistade och sedan gödslade. Det är här den fina kvalitén och det stora kubikinnehållet ska komma. Och där det gödslades för sex år sedan är kvistarna redan på gång att bli övervallade. Borrkärnorna visar också tydligt på ett gensvar från gödslingen. Ett skäl till att Mattias lägger ned så mycket krut på stamkvistning är att han tror att det blir brist på kvistfritt virke i framtiden. De stora bolagen gallrar hårt och gödslar. Det ger massaved och kubikinnehåll, men ingen kvalité, menar Mattias.

Accepterar gräset
En tråkig bieffekt är gräsväxten. Mattias har själv lagt ut en provyta där skillnaden mellan ogödslad mark och gödslad är iögonfallande. Det går en skarp gräns mellan vacker mörkgrön mossa och artfattig gräsväxt.
— Men det får man ta. Gödslingen påverkar avkastningen så pass bra så jag får stå ut med gräset. Och föresten ska det bli spännande att se hur det ser ut om 10 år. Då har säkert mossan kommit tillbaka, tror Mattias.