Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Sommaren 2013 fick SKOGEN tips om två gallrade bestånd på Sveaskogs marker i norra Norrland. Båda hade skadats svårt av snöbrott. Det ena var ett 35-årigt contortabestånd, som trots att marken var plöjd och planterad med paperpotplantor gödslats året efter att det gallrats år 2007. Paperpot är kända för att ge instabilt rotsystem.
Det andra tipset gällde ett femtioårigt tallbestånd i höjdläge, 460 meter över havet. Det gallrades 2008 och gödslades 2010. Tre år senare var man tvungen att slutavverka 13 hektar i förtid på grund av omfattande snöskador.
I bägge fallen rörde det sig om bestånd på förhållandevis bördiga finjordsmarker.
Rekommendationen är att man inte ska gödsla under de första fyra till sex åren efter en förstagallring. Efter det har trädens rotsystem stabiliserats och då minskar risken för skador. Gödslar man för tidigt kvarstår riskerna i ungefär tio års tid. Det handlar både om att träden riskerar att stormfällas och drabbas av snöbrott. Efter gödslingen blir grenverket yvigt och samlar på sig mer snö än normalt. Då minskar stabiliteten drastiskt när vindstyrkorna ökar. Kan tidig gödsling vara en orsak till att höststormarna slog så hårt som de gjorde?
SKOGEN kontaktade Sveaskog för att höra om deras policy och syn på riskerna med tidig gödsling. Var det ett misstag? Försök att kapa kostnader? Eller vad? Trots idoga försök har SKOGEN inte fått något svar.
För att få veta mer om problematiken kontaktades professor Erik Valinger och docent Lars Lundqvist, båda skogsskötselexperter på SLU i Umeå.
Erik Valinger berättar att han tillsammans med Lars Lundqvist i början på 1990-talet gjorde en studie på gödsling i samband med gallring som publicerades i Scottish Forestry. Studien utfördes på dåvarande MoDo:s marker. I rapporten konstaterades att gallring följd av gödsling är en mycket vansklig metod.
–Hela idén byggde på att skotaren, när den är klar med transporterna, lätt kan förses med gödlingsaggregat. Man slipper återvända till platsen, och sparar kostnader, konsta-terar Erik.
–Metoden spreds och blev populär efter en studie av dåvarande Skogsförbättring. Kruxet var att den mest byggde på försöksytor på låg höjd och kustnära. När vi studerade metoden på högre höjd och en bit in i landet blev resultaten inte lika positiva. Det ledde till att MoDo slutade med denna gödslingsmetod.
–De här aktuella fallen kan nog mest förklaras med att minnet är kort, säger Erik Valinger.
Han och Lars Lundqvist hoppas på en fortsatt debatt runt problemen med snöbrott och stormskador. Och att man då tar in mänskliga tillkortakommanden, men även behovet av nytt tänkande i skötseln.
–Faran av att i stor skala köra på som vanligt ser vi tydligt i en studie vi nyligen gjort över området som drabbades av Gudrun. Där har inte skett några större förändringar skötselmässigt, mycket beroende på de rekommendationer som gavs efter stormen, avslutar Erik Valinger.
SKOGEN 3/2014