Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Det finns många goda råd att hämta på webbplatsen Kunskap Direkt (namnbyte till Skogskunskap år 2017), som har tagits fram av Skogforsk, LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen.
Där finns också exempel från Kraftsamling Skog på vad man kan få ut av gödsling, till exempel på en T24:a i Dalarna. Åtgärden är lönsam visar det sig, men SKOGEN har räknat vidare på det ogödslade referensbeståndet. Resultatet var lite oväntat.
Så här ser exemplet från Kunskap Direkt (namnbyte till Skogskunskap år 2017) ut. Exemplet gäller ett hektar av objektet.
| Gödslat | Ogödslat | |
|---|---|---|
| Gödslingskostnad, kr | 2800 | |
| Virkesvolym vid slutavverkn, m³sk | 395 | 377 |
| Rotnetto (virkesvärde minus avverkningskostnad), kr | 133000 | 124000 |
| Mervärde p.g.a. gödsling, kr | 9000 |
I exemplet skiljde det 18 m³ (395-377 m³) i virkesvolymen mellan det gödslade och det ogödslade beståndet vid slutavverkning. Alltså en tillväxtskillnad efter tio år som stämmer bra med den allmänna uppfattningen att gödsling ger 15-20 kubik i extra tillväxt per hektar under beståndets sista period före avverkning.
Det blir en riktigt bra avkastning i jämförelse med många andra investeringar i skog.
Räknat på ogödslat. Om man låter skogen stå orörd och växa på som vanligt. Hur går det då? Med uppgifter från Skogsstyrelsen ska en välskött T24 i Dalarna ge en tillväxt av cirka 6 m³ per år. Hade man senarelagt avverkningen av referensbeståndet med tre år hade detta bestånd alltså också innehållit de extra 18 m³ skog som var skillnaden mellan det gödslade och det ogödslade beståndet.
Dessutom blir det kvar 2800 kronor på skogskontot eftersom referensbeståndet aldrig gödslades. Om denna gödslingskostnad räknas om till virkesvolym skulle det räcka med två års extra tillväxt. Alltså totalt 12 år för att få samma netto som det gödslade beståndet.
Här har räknats grovt. Räntor, avskrivningar, uppbundet kapital och andra mer eller mindre förvirrande faktorer har avsiktligt utelämnats. Med all sannolikhet skulle dessa faktorer ha minskat vinsten ytterligare. Till exempel är dagens gödselkostnader högre än för 12 år sedan.
Frågan blir om man ska gödsla och avverka efter tio år. Eller vänta i ytterligare kanske tre år för att få samma avverkningsvolym som om man gödslar. Här kommer bland annat aspekter in på hur man värdesätter miljön, sitt eget arbete och behovet att använda sina 2800 kronor på skogskontot.
Det är lätt att se på plats hur volymen i beståndet ökar under tiden mellan gödslingen och avverkningen. På Kunskap Direkt (namnbyte till Skogskunskap år 2017) kan man också göra sin egen kalkyl.
Räkneexemplet visar samtidigt att en betydande del av volymökningen kommer från den naturliga tillväxten. Med exemplets siffervärden från Kraftsamling Skog ger gödslingen en extra tillväxt av 1,8 kubikmeter per hektar och år. Det ska jämföras med att den naturliga tillväxten i detta exempel ligger på cirka 6 kubik.
SKOGEN 8/2013