Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Gallring lönar sig – i gran
När vi gallrar minskar vi beståndets tillväxt! Ett ogallrat bestånd har alltid högst totalproduktion, men mycket försvinner som självgallring när träden dör av trängsel, snöbrott och vind. I gran blir därför produktionen av gagnvirke betydligt högre efter gallring. Och det lönar sig med gallring i gran – 25-30 procent högre nuvärde, enligt Urban Nilsson, professor i skogsskötsel vid SLU i Alnarp.
Hos tallen är det mer tveksamt med gallring. Tall reagerar svagare på gallring än gran, och den eventuella vinsten i gagnvirkesproduktion är liten i Götaland. Visserligen ger gallring ett positivt nuvärde men inte mer än att det ryms inom felramarna för de ekonomiska kalkylerna. Ändå kan man naturligtvis gallra även tallen om man behöver pengar.
Ger pengar tidigt
Den gamla ”sanningen” är att pengarna i skogsbruket finns att hämta i slutavverkningen, medan gallringen främst handlar om att vårda beståndet. Och visst är det i slutavverkningen de stora inkomsterna kommer, men de kommer sent. Med en allt högre gallringsandel och högre massavedpriser ökar gallringens betydelse. Tar vi hänsyn till räntan och räknar nuvärden, det vill säga hur mycket framtida inkomster är värda idag, blir gallringen ännu mer lönsam eftersom pengarna kan hämtas ut tidigare.
Summerar man alla avverkningar under en omloppstid står gallringarna för 28-42 procent av nuvärdet av virkesintäkterna i gran, visar professor Urban Nilssons kalkyler.
Lura stormen med tidig gallring
Undvik att gallra om beståndet är över 20 meter. Då är risken för stormfällning stor. Hårdare gallring och tätare gallringsintervall ökar också risken. Se i stället till att ha gjort den första gallringen tidigt för att bygga upp en stormfasthet.
Vinden är dålig på artbestämning – det är tveksamt om det finns något att vinna på att välja trädslag eller att blanda trädslag i ett bestånd.
Förröjningen inkörsport till rotröta
Mattias Berglund berättade att i 65 procent av alla grangallringar i södra Sverige utförs en dyr förröjning av klena träd som är i vägen för gallringsmaskinerna. Det är något som kan undvikas om beståndet röjs i tid.
Förröjningen ökar risken för röta i beståndet eftersom fler färska stubbytor öppnas upp. Rötspridningen kan minskas genom att behandla stubbarna med rötstoppande medel (Rotstop eller Urea). Mattias räknade ut att en behandling av 350 stubbar kan kosta 400 kronor per hektar, men att nuvärdet av behandlingen är över 2000 kronor i form av mindre röta i det framtida virket.
En förröjning på sommaren utan efterföljande stubbehandling kan göra den ordinarie behandlingen av gallringsstubbarna bortkastad. Röj i tid så undviks problemet! Röta sprids inte genom unga röjningsstubbar.
Text: Mats Hannerz
De ekonomiska jämförelserna baseras på nuvärdet. Ett mått på hur mycket en framtida kostnad eller intäkt är värd idag, när man tar hänsyn till räntan och tiden. En 100-lapp är om 25 år värd 54 kronor idag om vi räknar med 2,5 procents ränta.