Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Forskare från bland annat SLU stod för lärdomarna under de två intensiva dagarna för föreningens medlemmar.
Gamla skolbokskunskaper ställdes på ända när produktionsforskarna bjöd på de senaste rönen om röjning, gödsling, gallring och rotröta. Gallring är inte alltid lönsamt, ibland är det till och med tveksamt när riskerna för stormfällning och rotröta ska vägas in. Att grova träd ger bättre timmer – och att stora träd mycket väl kan få stå trångt – fick en och annan deltagare att höja på ögonbrynen.
– Visst känner man sig lite förvirrad, men på en högre nivå, konstaterade en av de 70 deltagarna.
– Självklart kommer jag att fortsätta gallra, men jag får nog svårare att motivera varför, suckade en annan.
Enligt exkursionsgeneralen Urban Nilsson, professor i skogsskötsel vid SLU i Alnarp, är budskapet om gallring inte alls krångligt. Dagens rekommendationer är snarare enklare än tidigare.
– Det lönar sig definitivt att gallra i gran. Det viktiga är att man gallrar, inte hur! Men gallra i tid, och undvik de sena gallringarna som ger risk för stormfällning. Gallra när du behöver pengar, inte i första hand för att skogen ska växa bättre.
För tallen är det mer tveksamt om gallring lönar sig, enligt forskarnas kalkyler. Tallen reagerar mindre på gallring och mervärdet kan ätas upp av ökad risk för stormfällning. Men allt beror förstås på utgångsläget. I en dåligt röjd skog är gallring förmodligen nödvändigt för att beståndet ska utvecklas.
Åke Hammarsköld, skogsföretagare i Vimmerby, var en av sextiotalet deltagare. Efter medlemsexkursionen är han ännu mer övertygad om vikten av att röja bestånden i tid. När det gäller gallring är han mer osäker över vad han ska göra.
– Det blir svårare för mig att motivera för mina entreprenörer varför de måste gallra på ett visst sätt, säger han. Det finns ju så många alternativ men visst kommer jag att fortsätta att gallra. En annan tankeställare var att virkesvärdet kanske inte bara ligger rotstocken. Det kanske är mer lönsamt att satsa på volym längre upp och längre ut på trädet.
Hans Sävneby hade tagit sig till Småland från Heby i Uppland. Som skogsägare med mycket tallskog blev han fundersam över forskarnas tallgallringskalkyler.
– Jag kanske får börja gallra lite försiktigare i mina tallbestånd, menade han.
Exkursionen i Asa var en uppföljare till en motsvarande träff i Vindeln i augusti, och exkursionsserien avslutas i halländska Tönnersjöheden i maj.
Vad är då världens största gallringsförsök? ”GG-försöken” är en rikstäckande försöksserie med gallring och gödsling i tall och granbestånd som forskarna nu har följt i över 40 år. Exkursionen besökte yta 931 i Hok, en av de 71 försökslokalerna i landet. Forskarna har nu ett gigantiskt material att bearbeta – totalt har 99.000 träd gallrats ut, och i datorerna finns 418.000 diametrar och 151.000 höjder registrerade!
Reportage: Mats Hannerz