Fornlämningar – skogens historiebok

En tiondel är möjliga fasta fornlämningar. ”Fasta fornlämningar” är varaktigt övergivna lämningar efter människors verksamhet under forna tider. Till exempel gravrösen, fångstgropar och bebyggelselämningar som är äldre än 1800-talet. De skyddas av Lagen om kulturminnen.
”Kulturlämningar” som skyddas av skogsvårdslagens §30 är till exempel lämningar av 1800-tals torp, kolbottnar och kolarkojor.
Inventeringen finansieras av länsarbetsnämnden och EU strukturfonder. Projektet har hjälpt till att föra upp frågan på högre nivå. Regeringen efterlyser ”ett tydligare och mer målinriktat arbete med bl a kunskapsuppbyggnad, rådgivning och information.”

Liknande projekt är nu på gång bland annat i Dalarna, Gävleborg, Västerbotten, Östra och Västra Götaland. Följ med på promenad i några kapitel värmländsk skogshistoria!

Till stengärdsgården
En grå mittbena som förgäves försöker hålla isär skogen från inägorna.
Arkeologen Eva Myrdal-Runebjer ger rådet att avverka träden som rotat sig på och omkring muren. Låta mossan ligga kvar och bädda in muren i ålderdom.

— Skogsägaren har en nyckelroll i att skydda och bevara. Ett fynd innebär ingen död hand på skogsbrukandet, tvärtom, det är en fördel om träden avverkas bort, tilllägger hon.

Järnframställning
Järnframställningsplatsen hittades på ljudet. Efter att ha travat envist fram och tillbaka i omgångar klang jordborren till. Under mossan på en knappt synlig kulle i marken: slagg.
— Det här var det roligaste under hela inventeringstiden, säger inventerarna stolt.

Platsen är daterad till yngre järnålder; här kokade man myrmalm till järn för mer än 1 000 år sedan. Åtta ”bondblästrar” till har inventerarna hittat i de två socknarna.
— Unikt. Detta tillför helt ny kunskap, gläds arkeolog-Eva.

Torpets skatter
Jordkällaren är en skönhet i sten. En förvaringsplats för torpets skatter.
— Kvinnan på torpet brann inne, det har en hundraårig bybo berättat, säger projektledaren Åke Jonsson.
Själv lagrar han jordkällaren och andra nyfunna skatter i datasytemet Kotten.
— Allt finns i burken! Tillgängligt, lättåtkomligt, aktuellt.

Några musklick senare dyker kolbottnar och älggropar upp som röda fläckar på skärmkartan.
— Nu ser vi direkt vid en avverkningsanmälan om det finns något skyddsvärt registrerat på skogen.

Markägarna ska få utskick och skogsdagar, skogsföretagen och entreprenörerna utbildning. Allmänheten får också tillgång till fynden:
— Nästa steg är att skylta upp lämningarna och märka ut dem. För de mörka vinternätternas skull har stolparna reflexer. Vi tror att fynden kan ligga till grund för den småskaliga turismen i området, ett gränslöst projekt med Norge är på gång plus fotoutställningar och sammanställningar byavis. Just nu drar vi en fyra lång mil vandringsled förbi många av kulturspåren.

Olycksfall
25 procent av forn- och kulturlämningar i ungskogarna i Torsby kommun är sönderkörda.
— Om skogsbruket mal på och tar med sig en fjärdedel med jämna mellanrum – vad blir då kvar? Även om många kulturlämningar är förhållandevis unga, så representerar de en försvunnen livsform. Vi kan inte fatta beslut för kommande generationer vad som är värdefullt eller inte, säger Eva Myrdal-Runebjer och fortsätter:
— Vi ska inte hänga ut enskilda maskinförare. Det handlar om hur arbetsgivaren låter dem få jobba.

Stig Hedéen är skogsförvaltare vid Stora Skog i Torsby:
– Ansvaret vilar på oss i ledningen att kunskaperna kommer ut till våra 100 skogsarbetare och 29 maskingrupper. Nyss deltog de i en två dagar lång utbildning.

Stora Skog genomför nu på eget inintiativ en egen forminnesinventering och välkomnar skogsvårdsstyrelsens informationsbank.

Text: Carina S:son-Wigren