För och mot fördelningsaptering

Skördardatorn försökee aptera efter den önskade längdfördelningen, men bara om förlusten blir mindre än en överenskommen procentförlust mot datorns optimala aptering.

Det betyder alltså ett tillåtet avsteg från bästa aptering. Med en accepterad avvikelse på 3 procent blir förlusten vanligen 0,5—1,5 procent, motsvarande 3—10 kronor per kubikmeter (toppmätt). Skogsägaren kompenseras med ett schablontillägg på prislistan, det har i många år varit 10 kronor.

Systemet har vissa fördelar:
1.Det ger möjlighet till snabba mindre ändringar av längdleveranser när man inte tycker att det finns tid för nya prisförhandlingar.

2.Det passar när köparen inte kan göra en anpassad prislista. Eller när man vet för lite om vilken sorts skog som ska avverkas.

3.Det passar när längdstyrning mest ska ske en längmodul upp eller ner i längdskalan.

…men också nackdelar
1.Om längdönskemålet styr så att utfallet får väsentligt annan längdfördelning än den betalningsgrundande prislistan, då uppstår tydliga förluster.

2.När medellängden ska bli 3 dm över normalt påverkas säljarens intäkter tydligt. Är man då i fel skog, med mindre god avsmalning (mer än 10 mm per meter), blir det stora förluster om köparens önskemål styr mot långa stockar. Man måste så att säga gasa i uppförsbacke, det vill säga man tar långa stockar när det är som minst lönsamt.

3.När korta stockar önskas i välväxt slutavverkning med en avsmalning mindre än 9 mm/m utnyttjas inte den goda avsmalningen. Det är som att bromsa bilen i medlut — den låga avsmalningen utnyttjas inte.

4.Extrema längdönskemål kan bli omöjliga att uppnå. Då blir förlusterna ”maxade” för leverantören.

5.Alltför ofta saknas kunskap hos köpare och avverkningsföretag. Fel i prislistan har varit förödande och upptäckts ibland först efter flera veckor. Det har ofta varit orsakat av otillräcklig apteringsinformation och kontroll.

6.Kritik har ibland förts fram att längdfördelningen inte uppnåtts. Då har föraren själv tvingats öka den ”tillåtna förlusten” för att tvinga fram den önskade (ibland omöjliga) fördelningen. Upp till 20 gånger bitens egna värde i tillåten förlust har jag stött på. Detta är tecken på mycket stor okunnighet bland personer som arbetar med fördelningsaptering.

7.Fel i prislistor, fel i datorprogram eller diametermissar i engreppsaggregat blir myc-ket svårare att upptäcka på grund av fördelningens oberäkneliga behov.

8.Apteringsinformation som beskriver den ekonomiska apteringen har nästan helt försummats till förarna där fördelningsaptering införts.

9.Förarna måste nu lita på datorns apteringsval oavsett orsak. Därmed tunnas det ekonomiska apteringskunnandet ut. 5 kr/m3 kan snart bli följden efter några års användning av fördelningsaptering.

10.Det blir svårt att få gehör för kritik och tveksamhet från markägare. Fördelningsapteringen används som förevändning för de längdval som gjorts vid omständigheter som verkar felaktiga.

11.Ibland har maskiner gått många avverkningar utan att fördelningsapteringen har fungerat. Det kan ha berott på datorkonstruktion eller glömska att skriva in fördelningsprocent. Är du som skogsägare intres-serad av att kontrollera prisfilen så be att få den efter avverkningsslut lagd på diskett.

12.Beräkningarna i datorn blir fler. Följden kan bli att vissa datorer inte hinner med. Då görs beräkningsbegränsningar som försämrar apteringen.

Text: Lennart Bertilsson