Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Svar: Om man nyttjar annans mark, till exempel för upplag efter avverkning, behövs någon form av tillstånd. Antingen markägarens medgivande eller beslut från behörig myndighet. Samma krav gäller nyttjande av privata vägar för transporter.
Vanligtvis finns inga formkrav för medgivandet, men en skriftlig överenskommelse är alltid att föredra. Servitut och olika typer av arrende kan däremot ha formkrav, de upprättas på ett särskilt sätt för att vara juridiskt hållbara.
Om nyttjandet har pågått under längre tid eller vid återkommande tillfällen utan att markägaren har agerat kan man anse att det föreligger ett tyst medgivande. Men det hindrar inte markägaren från att relativt formlöst säga upp den tysta nyttjanderätten.
Hur kan markägaren då hantera ett olovligt nyttjande av marken? Det första är naturligtvis att konfrontera nyttjaren och påpeka att det inte finns någon rätt, och förklara att till exempel virket eller groten ska forslas bort. Om inget händer så är mark-ägaren berättigad att ansöka om handräckning hos kronofogdemyndigheten. Då kan egendomen tvångsvis komma att bortforslas på nyttjarens bekostnad.
Det här kan dessvärre bli en långdragen process och eventuellt hamna i domstol, men den vägen måste markägaren ta om nyttjaren hävdar en rätt och vägrar flytta bort. Markägaren kan göra sig skyldig till brott om hon eller han på eget initiativ forslar bort egendomen.
Även om markägaren motsätter att grannen nyttjar marken så kan grannen ändå ansöka om tillstånd hos lantmäteriet. Men då krävs att nyttjaren har ett tillräckligt starkt motiv av att nyttja marken. Exempelvis kan en sådan rätt till att använda väg tvångsvis meddelas om det är enda sättet för att sköta en skogsfastighet ändamålsenligt. Detsamma kan gälla rätt till upplag vid avverkning, om detta inte kan ske på annat sätt. Nyttjaren får i så fall ansöka om detta och påvisa behovet.
Allt nyttjande av annans mark, med eller utan markägarens medgivande, innebär en skyldighet att återställa skador som man har åstadkommit – om parterna inte kommit överens om annat. Krav på återställande, eller krav på ersättning för markägarens egna återställande, får i så fall ställas formellt. Även det kan innebära en process i domstol om nyttjaren bestrider kravet.
Text: Maria Holmgren
Ur SKOGEN 9/11.