Effektivare hantering av skogsbränsle

23 mars 2011 Okej, den blir ingen kioskvältare, men för rätt målgrupp blir det en högtidsstund att kasta sig över skogsbränslebibeln från Skogforsk. Här finns allt som går att klämma in under bokens rubrik "Skogen — en växande energikälla".
Här är korta slutsatser från boken.

Effektivare hantering av skogsbränsle

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Flerträdshantering är nyckeln till sänkta kostnader vid avverkning av klena träd. Med dagens teknik kan produktiviteten öka med 15-30 procent om antalet träd per krancykel höjs från dagens tre så att man når upp mot 6-9 träd. I riktigt klen skog bör man sikta på 8-10 träd i en cykel.

Förröjning av underväxten i slutavverkning sänker kostnaderna för avverkning och grotskotning. Samtidigt förbättras kvaliteten på groten. Men en studie visar att kostnadssänkningen inte uppväger kostnaden för röjningsinsatsen.

Förarens arbetssätt har stor påverkan på både prestation och hel-kroppsvibrationer vid stubbrytning. Aggregatet och grävmaskinens stor-lek spelar mindre roll, framhåller Henrik von Hofsten som vill utveckla rättvisande prestationsnormer för stubblyftning.

Grävmaskiner används i dag för stubbrytning. Oftast är de stora och starka. Men grävmaskiner har i jämförelse med skotare nackdelen att de är långsamma och osmidiga vid terrängkörning. Kraftbehovet är inte större än att de största skotarna kan klara arbetet för i stort sett alla stubbar.

Kranarbetet kan minskas genom att avverka träden i rätt ordning. Och genom att arbeta geometriskt i stråk och korridorer utifrån stickvägarna. Bästa arbetssätt och mönster är inte klarlagda.

Flisning på avlägg kan ersättas med bättre metoder utan dyra flyttkostnad. Det kan sänka kostnaden med 20-40 procent på små objekt och är allra mest intressant på privatskogsskogbrukets hyggen i södra Sverige.

Text: Lars Davner

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb