Dags att avverka? Missa inget i avtalet.

4 april 2012 Fråga experterna - juridik. Vad ska jag vara uppmärksam på i ett avverkningsavtal?

Låst artikel för våra medlemmar

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Tidnignen Skogen

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.

  • Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
  • Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
  • Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
  • Digitala skogsfrukostar och seminarier
  • Exkursioner runt om i landet
  • Unika förmåner och rabatter
Se medlemserbjudanden här Köp medlemskap här

Redan medlem?

Är du redan medlem i Föreningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Fråga Experterna om juridik - Maria Holmgren
Maria Holmgren

Svar: Det finns flera saker att vara uppmärksam på i alla avtal som skog- och markägare erbjuds att underteckna. Överenskommelse om avverkning innebär att skogsägaren köper en tjänst från skogsbolaget om avverkning. Vanligt är att samma bolag också köper det avverkade virket. Själva avtalet och dess innehåll regleras i grunden av avtalslagen och allmänna avtalsrättsliga principer. Själva utförandet av tjänsten regleras av annan köprättslig lagstiftning. Lagstiftningen är inte heltäckande i alla situationer och då kan avtalsvillkoren och parternas avsikt m.m. få avgörande betydelse i en eventuell tvist.

Skogsföretagen har inte sällan färdiga standardavtal för avverkning som erbjuds skogsägaren för underskrift. Men man ska inte tumma på granskningen bara för att det råkar vara standardiserat. Det bör granskas minst lika noga som vilket annat avtal som helst innan undertecknande. Ett standardavtal tar ofta sikte på förhållanden i allmänhet i liknande affärer och tar sällan hänsyn till eventuellt specifika förhållanden för just den aktuella fastigheten som ska avverkas. En standardskrivelse från ett skogsföretag innebär inte att förhandlingsmomentet är borttaget. Däremot kan skogsföretagets utrymme för förhandling om villkoren vara begränsat. Avtal har dock inte ingåtts förrän båda parter är överens och det står skogsägaren fritt att, om överenskommelse inte nås, gå till ett annat företag som bättre kan tillmötesgå dennes krav.

En grundläggande avtalsrättslig princip när man erbjuds ett avtal, är att alla förutsättningar för avtalet ska vara presenterade och framgå av avtalet eller dess bilagor. Åtminstone ska skogsägaren bli hänvisad till var eventuell företagspraxis och principer för affären finns. Skogsägaren bör försäkra sig om att denne tagit del av allt avtalsinnehåll och eventuella bilagor och annat som avtalet hänvisar till innan undertecknande. Sådan branschpraxis för avverkning som kan anses allmänt känd för skogsägare i allmänhet, eller om parterna gjort liknande affärer tidigare, kan innebära undantag från principen.
I övrigt gäller generellt att skogsägaren noga läser igenom avtalet och andra handlingar som har betydelse för affären. Skogsägaren bör därefter tänka igenom om det finns ytterligare delar att reglera för just det aktuella skogsbeståndet eller om det är något som är oklart.

De större skogsföretagen utför sällan avverkningen i egen regi utan använder sig ofta av lokala entreprenörer. Detta blir då en separat affärsuppgörelse dem emellan utan avtalskoppling mellan skogsägaren och entreprenören. För att så långt som möjligt säkerställa att avverkningen i slutänden sker på ett riktigt sätt, kan skogs-ägaren ställa kontrollfrågor om vilken underentreprenör bolaget avser använda. Enligt min uppfattning finns det inget som hindrar att man också efterfrågar referenser från tidigare arbeten som entreprenören genomfört. I vissa fall kan det även finnas anledning att kontrollera F-skatt och betalningsförmåga hos underentreprenören.

Naturligtvis ska skogsägaren även kontrollera att ersättningsvinån är marknadsmässig. Även den delen kan förhandlas, även om större skogsbolag sannolikt inte gärna avviker från marknadspriserna, men det kan finnas andra mervärden för skogsägaren i form av fysiska skogliga åtgärder som eventuellt kan tas med i priset. Ersättning för virket bör regleras mellan skogsföretaget och skogsägaren i deras avtal och bör inte vara beroende av skogsföretagets underentreprenör och det avtal som de har sins-emellan. Skogsägaren ska kunna få betalt oberoende av detta. Betalning kan även ske  i förskott och då bör skogsägaren titta närmare på hur lång tid skogsföretaget har på sig enligt avtalet att genomföra avverk-ningen. Det är inte ovanligt att avverkning får ske ett par år, med möjlighet till förlängning i upp till fem år, efter avtalets undertecknande. Beroende på värdeutvecklingen på timmer och virke, kan detta alltså innebära att skogsbolaget fem år senare kan ta ut ett avsevärt högre pris för detta än vad skogs-ägaren fick vid avtalets ingående. Detta bör man ha i åtanke vid förskottsbetalning.

De delar som jag tagit upp här är några saker man som skogsägare generellt bör tänka på när man erbjuds ett avverkningsavtal. I det enskilda fallet kan det även finnas fler delar att titta närmare på, varför rekommendationen är att låta en jurist eller annan avtalskunnig granska avtalet innan undertecknande. I slutänden kan det bli en billig försäkring.

Text: Maria Holmgren, LRF Konsult

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Anna blir chef för Mellanskogs rådgivning
SkogsJobb