Bra planering ger bra röjning

Daniel Gustafsson har bjudit in en grupp skogsägare till en förmiddag om röjning i barrskog. I ett skogsområde med lärk intill den lånade lokalen har han förberett provytor att fundera och diskutera kring. På bänken står kaffe och frallor och till lunch blir det rejäl smörgåstårta. 

Daniel GustafssonTekniken fungerar också. Med hjälp av en smidig projektor visar han bilder med kom ihåg-punkter på en improviserad duk på väggen.
– Målen för röjningen kan vara olika – biologisk mångfald, ekonomi, volym, estetik – liksom när röjningen verkligen utförs, säger Daniel som till vardags är inköpare på Derome skog i Hallands inland.
Han påpekar att det inte finns någon laglig plikt att röja, men betonar hur viktig röjningen är för den skog man vill se i fram­tiden.

Daniel rekommenderar en första röjning för bättre kvalitet senast fem till sju år efter plantering i Syd­sverige och innan plantorna är två meter höga. Helst ska en plantskogsröjning ske när medelhöjden är under 1,3 meter (brösthöjd).
– Syftet är att enkelställa – ge utrymme för en bättre kvalitet, säger Daniel och jämför med att rensa i grönsakslandet.
Nästa röjningstillfälle är ungskogsröjning, då man röjer när medelplantan är över 1,3 meter – tänk julgranshöjd och däröver. Ytterligare röjningsmetod är brunns- eller punktröjning, där man helt enkelt röjer runt varje planta. 

Daniel talar om att spara rase (rönn, asp, sälg och ek) och ­tänka på surdråg och andra biotoper som är viktiga för den framtida hänsynen i skogen. 
Efter slutröjningen bör man kontrollera sig själv och följa upp antalet huvudplantor, påpekar Daniel som ofta hör skogs­ägaren säga i efterhand att ”jag skulle ha tagit hårdare”. Men visst svider det att ta bort stammar som verkar livskraftiga.

Vad dagens grupp skogsägare tycker om röjningstankarna är lite oklart. Ingen säger emot de goda råden och alla verkar uppskatta att få prata skog en stund. Åhörarna diskuterar mat för viltet och att brunnsröjning kan fungera om plantorna står i gräs. Just nu är en skogsfastighet till salu i trakten och det spekuleras en smula om vem som kan tänkas köpa.

Att räkna stammar per hektar är inte så svårt – i röjd skog. Här försöker Daniel Gustafsson stega upp en cirkel med radien 5,64 meter bland snåren

Vi går till skogs till några mindre ytor som Daniel har markerat. Han visar hur man drar upp en cirkelyta och räknar stammar inför och efter röjning. Det är inte alldeles enkelt – det står ju en hel del i vägen, för just här är röjningen verkligen försummad. 
Ska man spara flädern? Åsikterna är olika. Och vilken stam ska sparas där? En björk har piskat en gran och får skämmas. Några andra stammar diskuteras och vi försöker ta ställning till hur den egna röjsågen skulle hantera beståndet. 

Slutligen tittar vi på angrepp av bark­borre och granar som står där det borde ha varit ett annat trädslag på grund av ­markens beskaffenhet. Sedan är det dags för smörgåstårtan. Daniel tar sig ordentligt med tid för att tala med alla runt borden och fångar upp samtalsämnena som cirkulerar. 
Någon undrar om gamla ­hormoslyrmarker fortfarande påverkas av ämnet som sprutades för att ta död på lövuppslag, och vi visar mobilbilder på lodjur, vildsvin och hjort för varandra. Det känns inte som något säljmöte, även om det står Derome på alla karamellpapper och det finns både ­kepsar och kåsor.
– Mitt mål med den här lilla kursen är att visa hur ­viktig planeringen är för en bra röjning och att man ska kontrollera sig själv och följa upp röjningen, säger Daniel. 

I ett område med lärk har Daniel Gustafsson för­berett provytor.

Det är inte första gången han håller i en kurs. Aptering är ett ämne han ofta har kört. Han har hållit i kurser med femtio-sextio personer och om hela spannet från plantering till slutavverkning:
– Men det blir för mastigt att ta allt på en gång och jag vill ha max tio-femton i gruppen så att jag hinner prata med alla. 
Daniel beskriver virkesköpar­jobbet som ”oerhört socialt, men ändå ensamt”. 
– Man är ensam i sin roll som inköpare men får träffa mycket folk. Det är ett fantastiskt jobb!

I summeringen återkommer han till att röjningen inte får ske för sent, att man som skogsägare ska tänka på målet med skogen och det aktuella beståndet och att det är en bra idé att anteckna målet, för man glömmer hur man tänkte.
– Kom ihåg att planera röjningen och följ upp. Och, jo, tjänsten finns att köpa. 
Sedan tar vi adjö. En av deltagarna har ett hörn i hemma­skogen dit Daniel är välkommen och då blir det till att räkna stammar. Det finns att göra.

FAKTA / RÖJNING
Det finns ingen lagstadgad röjningsplikt, men det finns regler som påverkar röjningen:
• Beståndet får inte bli för glest utan antalet huvudplantor ska följa skogsvårdslagen. 
• Trädslagen som lämnas ska ge en tillfredsställande virkesproduktion. 
• Hänsyn ska tas till naturvård och kulturmiljöer. 
(Efter Skogskunskap.se)

TIPS / SÅ RÄKNAR DU STAMMARNA
Utgå från en käpp i marken som cirkelmitt och dra upp en cirkel med radien 5,64 meter med hjälp av ett snöre. Det ger en yta på ­cirka 100 kvadratmeter eller 0,01 hektar. 
Räkna stammarna i cirkeln och multiplicera med 100, vilket ger antal stammar per hektar (cirka). 
Samma procedur med ett snöre på 2, 52 meter ger cirka 20 kvadratmeters yta. Multiplicera med 500 för antal stammar per hektar. 
Efter slutröjning ska man kunna leka flygplan mellan stammarna enligt ett vanligt förekommande mått: Bred ut armarna och se till att det finns luft mellan träden. 

SKOGEN 6-7/2019