Bokdöd: Håll koll på kronan

SKOGEN kontaktar Johanna Witzell (bilden), Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap SLU i Alnarp, för att få veta mer om vad som hänt.

Hur ser man att trädet är angripet av boksjuka?

–Håll koll på kronans tillstånd. Är den transparent med döda grenar? Då kan det vara algsvampar. 

Det låter ju ganska diffust, hur kan man vara säker på att det är algsvamp?

–Misstänker du ett angrepp får du gärna konsultera oss på SLU för information och diagnos. Jag rekommenderar också att kontakta Skogsstyrelsen för en helhetsbedömning. 

–Du kan också själv titta på rötterna, finrötterna försvinner vid angrepp. Även små nekroser, svarta fläckar på rötter, kan synas med bara ögat. Blödande stamsår är ett tydligt men mera sällsynt symptom.

–Boksjukan är inte som alm- och askskottssjukan, där skott och blad angrips. Det ger en tydligare sjukdomsbild. Algsvamparna som orsakar boksjukan angriper bokens finrötter. Det kan ta flera år innan det syns att trädet är sjukt. Det är ingen enkel och klar sjukdomsbild, väderleken spelar också stor roll. 

Hur sprids svamparna? 

–Via mark och vatten, men också med    infekterade växter, det är tyvärr en mycket effektiv spridningsväg. Handel med plantor har skapat ett globalt problem som internationellt kallas ”pathogen pollution”, patogen förorening.

Hur påverkas virket?

–Algsvampen i sig orsakar inte röta, men andra svampar följer i dess väg. Ofta är det vanliga rötsvampar, exempelvis stubbdyna och honungsskivling, som tar död på boken. 

–Det otäcka med dessa algsvampar är att de är mycket mindre selektiva än många andra skadegörare, vissa klarar av att infektera många olika växtarter. På boken har vi hittat minst tre olika arter av algsvampar. Det är viktigt att vara medveten om att det finns algsvampar som kan ställa till problem även på barrträd. Och nya sorter som kommer in kan hybridisera sig med de som redan finns här. Som följd kan vi i värsta fall då få helt nya skadegörare i vår natur.

Finns risk att hela bestånd drabbas?

–Ja, det gör det. Det finns mycket algsvampar och vi vet inte hur framtiden ser ut. Träden har stor kapacitet att växa och leva trots skador. Väderlek och stress, påverkar dock motståndskraften, och hur sjukdomar yttrar sig i träd och bestånd. Svampen har sedan 90-talet härjat i skogar i Europa och många forskare oroar sig för utvecklingen. 

Kan man skydda sig på något sätt?

–Det är svårt. Man kan behandla med fosfit på enstaka träd, det är genomförbart framför allt i parker. Det pågår ett försök i Malmö, och det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig. Fosfiten tar inte bort svampen, men den stärker trädet. Tyvärr finns det inga snabba fix! Vi måste hitta system för att hantera detta och det behövs forskning som ger underlag för hantering av smittade områden och praktiska åtgärder.  

–Jag vill understryka att vi måste bli medvetna om vårt eget ansvar och de möjligheter vi har att påverka. Till exempel att vi måste börja tänka på hur vi använder växter och   vara beredda att betala för inhemskt, friskt plantmaterial! Plantskolorna måste få en chans att sälja friska växter, det måste finnas efterfrågan. Det gäller inte bara skogsplantor, utan även trädgårdsväxter. Penséerna i krukan invid knuten kan faktiskt vara bärare av svampsjukdomar! 

Webbtips: en längre artikel om algsvampen finns i Ekbladet 2012, som kan laddas ned från www.ekframjandet.se

SKOGEN 1/14