Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Björkens fröfall var bra år 2004. Nu ligger det gott om frön som kan gro när vindfällena är borta i Götaland. Men utan markberedning är det främst på fuktig mark som man kan lyckas med självsådd björk. Det säger Matts Karlsson, forskare vid SLU i Alnarp.
På lite torrare mark, sådan som klassas som frisk (den vanligaste fuktighetsklassen) behövs däremot markberedning. Och det måste man hinna före björkens fröfall som sker i augusti i södra Sverige.
— Jag tror inte att särskilt många hinner avverka och markbereda till dess, säger Matts Karlsson. Stormen och avverkningsmaskinerna kan ha gjort sitt för att skapa fröbäddar i mineraljord inför hösten. Annars bör man inte chansa på alltför torr mark utan markberedning. Sensommarens fröfall kommer troligen inte att bli lika bra som fjolårets.
Hur vet man då när det blir ett bra fröår?
— En stor fröproduktion det ena året minskar sannolikheten för att det ska bli gott om björkfrö även nästa år. En varm och torr sommar ökar däremot sannolikheten för att det ska bli gott om frö. Men minst lika stor betydelse har tillgången på fröträd. Små hyggen gör att det blir nära till omgivande frökällor. Om björken inte har gallrats bort i den omgivande skogen förstås, säger Matts Karlsson.
Den som i stället vill slippa lövsly ska alltså satsa på stora hyggen och hård gallring av löv. Det är kanske de två mest effektiva metoderna att hålla lövslyet borta från barrplanteringarna. Båda metoder hindrar effektivt frön från att nå hygget från omgivningen. 1960- och 70-talens skogsbruk var alltså inte helt fel med tanke på det mål man hade på den tiden: volymproduktion i barrmonokulturer.
Text: Bengt Ek