Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
— Nu går det åt cirka 40 balar varje vinter, berättar Tord. Resultatet börjar visa sig. Antalet älgar runt utfodringen har ökat för varje vinter trots att den totala älgstammen minskat i området. Spillningen avslöjar att älgarna rör sig inom en radie av cirka 3 km runt utfodringen. Betskador har inte helt kunna undvikas. Tord har upptäckt att hel del grankvist slinker ner och ofta går älgarna ner till älven och betar vide. Att helt komma till rätta med vinterbetesskador på växande tallskog är nog omöjligt, men Tord är övertygad om att tallskadorna minskat ordentligt. Den uppfattningen delas av andra markägare med yngre tallföryngringar än vad Tord har på sina marker.
— Det kan vara så att älgarna redan från kalvstadiet präglas till foderplatsen misstänker Tord. Kalvar följer sin mor, hittar utfodringen och återvänder nästkommande vinter. En annan sak som talar just för präglingsteorin är att större, äldre älgar bara vandrar förbi. Orsaken kan vara att de präglats på någon annan vinterbetesplats som kalvar. Ska bli intressant att se vad som händer längre fram i tiden med de kalvar som nu blir präglade till foderplatsen säger Tord.
Andra syften med utfodringen är att locka bort älgarna från biltrafiken samt att kunna kontrollera avskjutningen bättre. Vintertid brukar Områdets älgar vandra neråt längs Vindelälven. Hård vinteravskjutning söderut har lett till att älgstammen ovan odlingsgränsen minskat ordentligt. Genom att behålla en större andel av stammen under vinterhalvåret hoppas man få en bättre styrning på avskjutningen.
Veckan innan SKOGEN besökte Tord Gutavsson hade han kunnat räkna in 22 älgar samtidigt en morgon.
– Det är närmast omöjligt att beräkna det totala antalet djur. Älgarna är ofta nattaktiva och besöker utfodringsplatsen i små grupper. Man får intrycket av att de besöker platsen, äter och försvinner för någon dag. De verkar gilla att blanda ensilage och kvist säger Tord.
Välj rätt plats
Undvik att placera utfodringen nära tallplanteringar eller i en tallskog. Det kan bli mycket barkgnag även på större tallar.
Tord Gustavsson har placerat sin utfodringsplats på en myr i renodlad granskogsterräng. Det finns en del tall i närområdet men betesskadorna är försumbara. Älgen betar grankvist från vuxna träd, men det saknar betydelse, anser han.
Det är en fördel om utfodringsplatsen placeras där älgar av tradition lärt sig att stanna upp på vintern. Då kan nya generationer präglas till platsen även i fortsättningen.
Text: Mats Bildström