Begär mätbesked!

Nu kan skogsägarna äntligen få ett mätbesked för de grenar och toppar (grot) som de säljer till bränsle. Det betyder, att det inte är lika lätt för virkesköparen, att bara dra till med ett pris på några kronor per fub för groten vid med ett avverkningsuppdrag. Som leverantör går det också att välja vilka uppgifter som ska finnas med på mätbeskedet. Det går att få m3s (stjälpt mått), energiinnehåll i MWh, vikt och fub. Därför kan leverantören/skogsägaren själv göra sina egna jämförelser. Är man riktigt intresserad så kan man jämföra energivärdet med olja! Fub är särskilt intressant eftersom priserna på brännved och biobränsle ibland överstiger priset på massaved.
— En annan poäng är att säljaren lättare kan jämföra olika köpares pris vid kommande affärer, säger Daniel Olsson, SDC.

Närmare hälften av Sveriges större värmeverk är anslutna till det här systemet. Det finns cirka 140 större värmeverk med egen våg som skulle kunna gå med i systemet. Idag är 65 stycken anslutna. För dessa är systemet som kallas ”Mätplatssystem för Energiredovisning” en avsevärd hjälp vid planering av energiråvaran. Men även säljaren/ skogsägaren har alltså glädje av systemet.
När flislasten anländer till värmeverket identifieras bilen via bilens dator. Varje last får ett eget identifieringsnummer. Lasten ska kunna spåras och följas upp. Lasten vägs. Prov tas på halten torrsubstans (TS-halt) och energivärdet räknas ut. Förutom, energivärde, vikt och volym finns datum, säljare och sortiment registrerat. Alla dessa uppgifter går automatiskt vidare till SDCs datorer där uppgifterna registreras. Värmeverket får fullständig kontroll över vilka bränsleleveranser som är på gång och finns i lager. Säljaren i sin tur vet vad man sålt.
— Vi tycker att systemet gör köp- och säljprocessen billigare och mer överskådlig, understryker Daniel Olsson, SDC

Men ännu återstår det alltså för SDC att övertyga många värmeverk om fördelarna. Ju större teckningsgrad desto bättre möjligheter för skogsägaren/säljaren att jämföra olika köpare. Det finns hundratals små värmeverk som inte finns med i systemet, som skolor och sjukhem. Själva anslutningen till datasystemet kostar ungefär 40000 kronor och därefter en månatlig avgift på 2300 kronor. I den ingår support, uppgraderingar av programvara, full förvaltning av datorn och säkerhetskopiering.
— Visst kan det tyckas dyrt för de små, säger Daniel Olsson. Men vi hoppas att de ska inse fördelarna. I framtiden kanske säljaren, för att känna sig trygg, vill ha ett mätbesked från SDC, menar han.

Idag är det oftast köparen som står för invägning och provtagning av TS-halt, så kallad partsmätning. Vågen som ägs av mottagaren registrerar lasten automatiskt. Där är risken för felaktigheter liten. TS-haltprovet tas antingen av mottagaren eller chauffören. Här finns däremot risk för att provet inte blir representativt. Grot kan variera i TS-halt och kvalitet. Groten kan ha varit varierande täckt, den kan ha legat sur eller torrt. Det kan ha påverkat delar av lastens TS-halt.
Det finns naturligtvis regler för hur provet ska tas och gäller det biprodukter från sågverk är riskerna små. Sortimenten därifrån är relativt enhetliga och homogena.
Bekymret är att opartisk mätning är svår att försvara ekonomiskt. En VMF-mätning på ett mycket stort värmeverk som till exempel Bristad i Märsta, norr om Stockholm tar endast en mindre del av arbetsdagen. Det finns endast några få ställen i landet där mätningen utförs av den opartiska virkesmätningsföreningen (VMF).
En felmätning får riktigt stora konsekvenser, när omfattande volymer hanteras. En tröst för mindre leverantörer/skogsägare är att en felmätning inte innebär alltför stora pengar. Om en skogsägare säljer 300 fub, vilket motsvarar en avverkning på ett hektar i södra Sverige, så blir det cirka 150 m3s grot. Värdet på den groten är kanske 1500 kronor. Tio procent fel upp eller ned betyder 150 kronor.

Text: Lars Åkerman