Begär anbud på skogsbruksplanen!

OL-Skogsdata: ”Små bestånd blir dyrare”
Ove Larsson är ägare av OL-Skogsdata i Norrköping. Företaget har tre anställda inklusive Larsson. Man planlägger 3000 — 4000 hektar per år. Merparten är större skogsområden. Men det händer också att företaget planlägger några mindre fastigheter per år.

Vad kostar en skogsbruksplan? Cirka 120 kronor/ha. Det är dyrare att göra en plan på en stor areal med lite skog.
Ove Larsson betonar att var priset hamnar för en skogsbruksplan beror mycket på hur fastigheten ser ut och framförallt hur stora bestånden är.
— På mindre fastigheter är bestånden oftast små, många gånger mindre än 0,5 hektar. Små skogsägare gallrar ju ofta vad som behövs för dagen.
Större skogsägare och utbor lejer bort skötsel och avverkningar, och samlar ihop arbetet när man har maskiner på plats.
— Då blir det mer färdigt så att säga, menar Ove Larsson. Och därmed större avdelningar med samma typ av skog.
Larsson konstaterar också att ju bördigare skogsmarker ju svårare är det och desto noggrannare måste man vara.
En extra pärm med kartor över fastigheten kostar 150 kronor om den görs samtidigt med originalet.

Vad vill ni ha för underlag? Det underlättar med gamla skogsbruksplaner, också de som enbart är i pappersformat. Många avdelningsfigurer är desamma. Den gamla kartan är bra att ha men påverkar knappast priset på planläggningen.
— Jag har inte datorn med i skogen som en del andra. För mig tar fältarbetet för 100 hektar i regel cirka tre dagsverken. A och O för att vara effektiv är att orientera bra. Framförallt går jag efter höjdkurvor och andra tecken på kartan, säger Ove Larsson.
Någon risk för att den gamla kartan kan leda till fel uppgifter och bedömningar finns knappast, menar Larsson. Gamla beståndsuppgifter är däremot värdelösa och måste omprövas.

Vad kostar en uppgradering av en gammal plan?
7-8 år gamla planer kan revideras. Då hamnar kostnaden på 50-60 kronor per hektar. Ståndortsindex och bonitet, det vill säga marktyper, är ju desamma.
— Men det förutsätter att det finns digitala kartor i grunden, säger Ove Larsson.

Kvalitetsgaranti? På hela fastigheten bör inte virkesförrådet slå på mer än plus minus 10 procent. Någon garanti på ett enskilt bestånd går inte att ge. Även rotpoststämplingar kan för övrigt fela rejält, till och med upp till 10 procent i jämförelse med inmätningen vid industrin.
— Hittills är det inte många som har klagat. Vi måste vara extra noggranna eftersom vårt företag är litet. Ens levebröd står ju på spel. De flesta av våra kunder har dessutom rekommenderats av andra, framhåller Ove Larsson.

Hur lång är leveranstiden? Det beror på vem som beställer. Omprioriteringar görs alltid på OL-Skogsdata. Ska en fastighet säljas så får den förtur.
— Hela nästa år är inbokat, upplyser han. Men i princip kan man säga att om vi får en beställning nu i slutet på november så kan vi leverera planen i augusti. Är det väldigt bråttom har det hänt att vi tagit hjälp av kollegor på andra företag.

Kommer ni med egna förslag? — Jo, har man rutin ser man mycket praktiskt på en skogsbruksplan. Det gäller att skapa vettiga bestånd som passar en rationell avverkning. Man kan slå ihop två bestånd eller flytta gränser.
Andra saker som OL-Skogsdata kan föreslå är exempelvis dikesrensningar, måla gränser, åtgärder mot gamla stora hjulspår. Det kan bli en hel del noteringar.

Gröna planer? Skogsbrukplanerna görs så att de kan certifieras enligt både FSC och PEFC.

Ger ni någon ekonomisk rådgivning i samband med planen? Intrycket av skogskvalitén förmedlas i samband med att planen gås igenom tillsammans med skogsägaren. Då kan man ge upplysningen var de fina bestånden finns och också de dåliga.
— Man måste dock dra en gräns för var skogsbruksplanen ska sluta och när annan rådgivning ska ta vid, till exempel en virkesköpare eller förvaltare, menar Ove Larsson bestämt. Det är då de ekono-miska råden eller besluten tas. Det är inte vår uppgift.

Digitalisering? Arbetar med pcSKOG.

Text: Lars Åkerman