Askåterföring? Det här bör du känna till

Vad kostar det?
Normalt ligger totalkostnaden inklusive spridning mellan 400 och 500 kr per råton aska. Då ingår spridning och transport. Man sprider 1,5 till 3 ton torrsubstans per hektar. (Vilket ofta är minst 30 procent mer i rå vikt.) Slutnotan är beroende av många faktorer, till exempel transportavstånd.

Lönar det sig?
Nej, åtminstone inte på kort sikt. Askåterföring ger ingen påtaglig ökning av den omedelbara tillväxten i skogen. Om man vill kalka, eller gödsla med mineralnäringsämnen, är andra alternativ ofta billigare för markägaren.

Varför ska jag välja askåterföring?
Kretsloppet sluts. Skogen behöver få tillbaka näringen som finns i askan för den långsiktiga näringsbalansen.
Men framför allt finns det samhällsvinster. Mer skogsbränslen gör att utsläppen av växthusgaser minskar. Om askan återförs skapas ett kretsloppsanpassat energisystem där förnybar energi produceras utan att nettoproduktionen av koldioxid ökar.
Det blir mindre avfall om askan förs tillbaka till marken istället för att deponeras.

Vilka marker passar bäst?
Där man har tagit ut skogsbränsle eller planerar att göra det. Marker där grot-uttaget (grenar och toppar) kan bli extra stort är lämpligast, ofta bördiga marker och granskog. Återföringen kompenserar ju för de näringsämnen som tas bort i grenar och toppar. På starkt försurad mark är askan en tillgång liksom på torvmark.

Vilka lagar och regler måste jag följa?
Skogsägaren måste själv tänka på att skicka en samrådsanmälan till Skogsvårdsstyrelsen senast sex veckor innan spridningen startar. Anmälan ska innehålla en karta över aktuellt område samt uppgifter om fastighetsägare och vilka nyttjanderättshavare som påverkas av verksamheten. För ett enskilt objekt behövs ingen miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken, förutsatt att askan är en ren stabiliseringsaska. Det är bra om samrådsansökan innehåller ett protokoll från värmeverket där askan ska hämtas som visar att pannan fungerar ordentligt. Det behövs även tillstånd för att transportera askan men det har oftast de större entreprenörerna. Fråga för säkerhets skull!

När ska askan spridas?
En snabblöslig askprodukt får inte spridas under perioder med tjäle, snö eller hög avrinning, om näringsämnena kan hamna i vattendrag. En hårt granulerad eller pelleterad aska kan i princip spridas hela året runt. Välj gärna en tidpunkt då vegetationen kan ta upp näringsämnena så bra som möjligt. Målet är att askan ska lösas upp i samma takt som groten skulle ha gjort om den hade fått ligga kvar.

Vilka risker finns?
Om askan inte har stabiliserats är den alltför basisk och kan fräta sönder mossor och annat växt- och djurliv. För dåligt stabiliserad aska kan också öka urlakningen av näringsämnen. Ju större askgivor desto större negativa miljöeffekter. Askgivorna bör inte överskrida tre ton (TS) per hektar. Det kan också uppstå markskador efter maskinerna. Undvik tjällossning och kraftig nederbörd då marken bär dåligt.

I vilka områden finns möjligheten?
Från Dalarna och söderut finns idag etablerade aktörer och system, ofta kring större orter. Förutsättningarna finns även för resten av landet.

Vem kan ge mig tips och råd?
Ta kontakt med Skogsvårdsstyrelsen i din region för att få rådgivning. Tala även med din grotuppköpare. De har ofta kontakt med värmeverk som säljer aska. Vanligen är det större bränsleentreprenörer i området.
Maria Olofsson

Handbok på gång
EU-projektet RecAsh syftar till att undanröja hindren för askåterföringen. Trots att Skogsstyrelsen rekommenderar återföring av aska efter uttag av skogsbränsle har det inte kommit igång i Sverige. Kunskapsbristen har varit stor och just nu arbetar man med handboken Från skogsbränsleuttag till askåterföring med konkreta råd och vägledning vid ask- återföring. Handboken beräknas vara färdig under första halvan av 2005.
Läs mer på www.recash.info

Text: Maria Olofsson