Låst artikel för våra medlemmar
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?
Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Svar: Vad spännande med byggnadsvård, då passar det särskilt bra att förkovra sig i skogshistoriska termer. I nyutgåvan av Axel Cnattingius svenskt Skogslexikon kan du läsa följande definition:
”Kata, katning säges dels om putsning af grov ekbark, då den yttre skrofliga delen afskrapas; dels i (Finland) menas dermed bleckande af yngre tallskog för att derigenom bereda den till tjärved”.
Vid tjärbränning användes förr kådrikt virke från gamla stubbar, eller så kallade katade tallar. Katning innebar att man genom barkning stimulerar trädet att producera feta kådämnen i veden för att reparera skadan. Virket vid skadan blir på så sätt extra kådrik och dessutom mer motståndskraftigt mot rötangrepp. Man kan även själv skada tallen genom att barka av den upp till några meter från markytan, utom en smal vertikal remsa, som vetter mot norr, den s k livranden.
När det gäller om det idag är tillåtet eller ej, så är det nog snarare omfattningen som är avgörande än själva metoden. Det omtalade förbudet syftar nog till den dåtida stordrift av tjärbränning som på många håll klassades som skövling, samt ”förstörelsen” av värdefullt gagnvirke. En förordning från början av 1800-talet uttrycker det så här: ”Den som hugger, bleckar eller katar sågbara träd får böta!”
Begreppet katning återfinns inte i dagens skogsvårdslag utan det som reglerar denna typ av aktiviteter torde i första hand vara paragraf 10. ”Stamantalet och virkesförrådet efter avverkning ska vara tillräckligt för att tillvarata markens virkesproducerande förmåga. De kvarlämnade träden ska i huvudsak vara jämnt fördelade över arealen.”
Jag har därför svårt att tro att det på egen mark och i liten skala skulle vara förbjudet att kata några tallar för framtida fönsterproduktion eller slöjdvirke.
Om du ytterligare vill fördjupa dig i tjärveds tillskapande och härliga doft kan jag tipsa om den ideella föreningen Fetvedens vänner, www.fetvedensvanner.com. Här kan du förutom att diskutera med liksinnade läsa mer om fetvedens användande och olika metoder för att behandla träd för att få dem att producera kådrik ved.
Text: Andreas Jansson
Ur SKOGEN 1/2012