Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa låsta medlemsartiklar?

Då behöver du bli medlem i Föreningen Skogen. Med ett medlemskap förkovrar du dig genom exkursioner och seminarier. Du blir en del av vår gemenskap och får dessutom ta del av dina unika medlemsrabatter och förmåner.
- Medlemskap i Föreningen Skogen (12 månader)
- Tillgång till medlemsartiklar på skogen.se
- Tillgång till Tips & Råd på skogen.se
- Digitala skogsfrukostar och seminarier
- Exkursioner runt om i landet
- Unika förmåner och rabatter
Redan medlem?
Till exempel måste man inte ta ut de klenare träden i en gallring. Man kan välja ut de grövsta i stället och få ett betydligt större netto. Man måste inte sätta vanlig gran på inägan — man kan välja fågelbär eller svartgran. Skogsbruket är en värld av möjligheter för den som inte vill hålla sig till schablonerna.
Särskilt många möjligheter finns för småskogsägare som vill arbeta lite extra i liten skala med sin skog. Jägmästare Gotthard Sennblad har skrivit en bok full med inspiration,
en enkel grundkurs i småskaligt skogsbruk. SKOGEN plockar upp några tips.
1. Föryngra med skärm
En skärm skiljer sig från en fröträdställning genom att man inte bara får en god besåning av hygget. Man får också tillväxt i de lämnade träden och en bättre miljö för plantorna. Den som redan klarat av de vanliga granskärmarna kan gå vidare med Bergströms metod. Erik Bergström i Rejmyre genomför föryngringen i fyra steg.
Utgångsbeståndet är ett cirka 90-årigt granbestånd där stamantalet genom många svaga gallringar reducerats till cirka 300 per hektar. Slutlig avveckling några år före första gallringen av det nya beståndet.
2. Markbered småskaligt
Markberedning är inte bara harvning och hyggesbränning. På torra marker kan laven eller humusen hindra fröna från att komma ner nära mineraljorden och gro. Då kan man åstadkomma en lätt markberedning genom att dra tre till fem talltoppar efter traktorn. Häng dem i en balk i trepunktslyften och kör i lämpliga stråk över hygget.
Och glöm inte att man även i dessa skogsmaskinens tider kan markbereda mindre områden för hand med en flåhacka. Eller en Modohacka om de fortfarande finns att få tag på. Man ska utnyttja hackans tyngd och genom en svingande rörelse vid sidan av kroppen endast skära bort markbetäckningen i lagom tjocka sjok. Avflåningen av den 2 x 3 dm stora fläcken börjar närmast fötterna och går utåt från kroppen.
Markberedning med tillsats till röjsågen är ett drygt men också riskabelt arbete. Man bör därför noga se till att skyddskåpor och tillsatser är hela och sitter fast och att det inte finns några andra personer inom de närmaste 50 metrarna.
3. Odla annorlunda julgranar
Julgransodling har hittills varit en lönsam nisch. Lönsamheten börjar i och för sig pressas av konkurrens från plastgranar och av att allt fler skogsägare anlägger odlingar av ädelgran. Men exporten till EU ökar samtidigt.
Det finns dessvärre ingen forskning på julgrans-odling i Sverige. Den som ändå vill försöka kan till exempel pröva blågran, som också växer långt upp i Norrbotten. Den vitare varianten Glauca anses passa julgransodlingar. Lämpliga provenienser är Apache och New Mexico. Andra tänkbara arter för olika delar av Sverige är vitgran, svartgran och serbisk gran. Liksom naturligtvis flera ädelgranar.
Trimning (klippning) av julgranarna gör träden tätare och regelbundnare. Det kan ibland öka utbytet i en odling från drygt 50 procent till närmare 90.
4. Flytta plantorna på hygget
Att flytta plantor är en perfekt metod för självverksamma ägare, menar Gotthard Sennblad. Plantorna får hög överlevnad och god ekonomi jämfört med köpta plantor, som kanske farit illa och skadats under hanteringen. Man bör i förväg ha gått över hygget och därvid med särskild snitselfärg märkt ut områden med för få plantor och med annan färg märkt ut områden varifrån plantor kan flyttas. Man kan använda en planteringsborr för att ta upp och sätta plantorna men det finns också särskilt utvecklade plantflyttningsredskap att köpa.
5. Starta egen plantskola
En egen plantskola kan annars vara något för den som är mycket intresserad av skogsodling. Lönsammast blir det om man kan samverka i en by eller om en skogsägare har ett antal andra skogsägare som kunder. Att alltid ha plantor i god kondition tillgängliga, som kan planteras på hygget samma dag som de tas upp i plantskolan betyder mycket för återväxtresultatet. Man kan till och med samla och klänga kott själv (läs mer i boken). Kostnaden för ett växthus innan man sätter plantorna på friland kan hållas på en relativt rimlig nivå.
Bengt Ek
Ur SKOGEN 12/02