4 prioriteringar för att klara röjningsberget

Eftersatta bestånd har grövre stammar och framför allt högre höjd än normala röjningsskogar. Röjningarna blir avsevärt dyrare och tar längre tid. Många skogsägare vill röja sin skog själva — men få har obegränsat med tid och pengar. Den som prioriterar synderna riskerar bara att få ännu fler eftersatta ungskogar. Den onda cirkeln har börjat snurra.

Foto: Stefan Örtenblad / SKOGENbildGör istället tvärtom. Glöm försummelserna för stunden och rikta blicken mot andra ungskogar.
— Prioritera röjning i ungskogar som befinner sig i normal röjningshöjd, tre till fem meter. Ta först därefter tag i de eftersatta ungskogarna. Det menar Folke Pettersson på Skogforsk. I konventionella röjningar får du den största effekten och för samma pengar kan du röja en större areal. Det ger också högst intäkter, även i längden.

Prioritet ett: Planterad tall, med överskuggande björk.
Om du har planterat tall och får överskuggad björk tar tallen stor skada. Det kommer att bli stora avgångar med tiden. Med dagens planteringsförband har jag svårt att se brunnsröjning som ett alternativ. Om du ska ha en halv till en meters avstånd runt huvudstammen kommer brunnarna att gå i varandra, menar Folke Pettersson. Räkna istället med två röjningar och vänta inte för länge med den första.

Prioritet två: Naturliga föryngringar.
Där finns det ofta mycket löv. I naturliga föryngringar borde alla skogsägare ha en bra och enkel rutin. Gör en första röjning vid en meters höjd. Toppa och enkelställ. Slutröj sedan vid tre till fem meters höjd, uppmanar Folke Pettersson. Den riktigt intresserade kan säkert också skjuta in en extra röjning däremellan.
Tänk på stamantalet efter röjning. Vill man bara göra två gallringar ska det inte stå kvar mer än 2000 stammar per hektar. Lämnar man 3000 till 5000 stammar per hektar är risken stor att det inte blir någon förstagallring, eftersom den inte går ihop ekonomiskt på grund av höga avverkningskostnader.

Prioritet tre: Planterade granföryngringar
Planterad gran blir också överskärmad av lövet. Den tål beskuggning, men kan tappa lite tillväxt. Så fort gran friställs repar den sig snabbt. Du behöver inte vara rädd för att den ska ta skada av att friställas.

Prioritet fyra: Eftersatta ungskogar.
Använd samma prioritering som i konventionella röjningar. Röjningsberget är ett faktum som måste hanteras. Alla åtgärder är bättre än inga åtgärder.
Här finns möjligheten att ta ut biobränsle genom helträdsuttag istället för att röja. Men det är inget självklart val. Inget bestånd är det andra likt. Det är en kalkyl med många faktorer. Priset på biobränsle och avstånd till industrin är några exempel. Somliga faktorer är okända. Sämre tillväxt, dimensionsutveckling, kvalitet och vad du tror om framtidens virkespriser är andra.
Tar man ut biobränsle i en eftersatt röjning som är nio, tio meter hög tar du också ut mycket kväve. Räkna med att tillväxten kommer att sänkas med omkring tio till femton procent under minst 15 år, påpekar Folke Pettersson. Visst går det att kompensera med kvävegödsling men det kostar ett par tusen per hektar.
Det finns också en risk att förstagallringen blir dyrare när man tar upp stickvägar så tidigt. I en gallring är stickvägsträden billiga att avverka. Efter ett biobränsleuttag blir det bara ett selektivt uttag, fortsätter han.

Ökad efterfrågan på biobränsle ses av vissa som räddning när röjningsberget stadigt växer. Folke Pettersson är tveksam.
— Låt inte bestånden bli eftersatta, det är ingen vettig skötselmetod. Det vi ser idag är att timmer betalas dubbelt så bra som massaved och biobränsle. Även om vi kommer att utveckla trädbränsletekniken så kommer alltid grövre träd att vara billigare att avverka per kubikmeter, avslutar han.

Text: Erik Viklund erik@skogen.se