25 röjtips efter storm

På en av Föreningen Skogens medlemsexkursioner gav experter från SLU, Södra, Skogsstyrelsen och Sundins Skogsplantor en rad tips om hur man kan gå tillväga.

Röj i tid

• Strunta inte i röjningen. Björken växer i bästa fall 60 procent så fort som granen på normala marker och ger – åtminstone i dag – mindre betalt per kubikmeter. Röjning lönar sig.
• Vänta inte på paniken. Omkring 2019 blir behovet i Gudrunland akut och alla vill ha hjälp. Då blir det troligen ont om kvalificerad arbetskraft.
• Röj medan du kan välja träd. När granen är 4-5 meter hög är träden redan så påverkade av trängseln att valfriheten minskar.
• Ta med röjstången. Ofta gissar man fel på trädens höjd. Ta med en fyrameters utdragbar röjstång när du ska bedöma röjningsbehovet. Många rekommenderar röjning när granen är tre meter.
• Vänta inte på ”rätt” tillfälle. ”Jag har aldrig varit med om att någon har röjt för tidigt”, säger Hans Thunander på Sundins skogsplantor som röjer 10 000 hektar om året.
• Räkna med två röjningar. ”Få vågar säga det, men det brukar inte räcka med bara en röjning”, menar Hans Thunander. Väntar man länge med lövröjningen blir det också dyrt per hektar.
• Vänta inte med andra röjningen så länge att den blir en förröjning. Då förlorar man ju gallringseffekten. Andra röjningen bör göras fyra till fem år före första gallring.

Brunn, mosaik eller Kronoberg

• Huvudsaken är att du röjer, inte hur. Välj mellan totalröjning, brunnsröjning eller röjning i mosaik, där det dominerande trädslaget i gruppen röjs fram, björk här, gran där.
• Vid brunnsröjning får brunnen inte vara för liten. Att röja med 50 cm radie runt granstammen ger för liten effekt.
• Kronobergsmetoden är en av de få skötselmodeller där man har fått extra tillväxt tack vare blandskogen. Fungerar på marker med god självföryngring av gran. Man låter björkslyet växa upp och röjer det senare så att en gles ”skärm” av björkar skyddar de små granplantorna som växer upp under dem. Björken brukar slutavverkas vid 25 till 30 års ålder. Kräver dock finlir vid avverkningen.

Hur hårt?

• Röj hårdare. Många lövröjer för svagt. Var inte rädd för att odla en del löv i början. Forskarna är överraskade av hur lite det påverkar granens tillväxt och utveckling de första 25 åren. Men 50 procent björk ända fram till slutavverkning kan ge en tillväxtförlust på ett par kubikmeter om året. Kanske 150 kubik vid en omloppstid på 65 år.
• Räkna med stubbskotten. De har ett färdigt rotsystem och kommer snabbt efter röjning. De kan lätt växa mer än en halvmeter om året. Stubbskotten dämpas av sen röjning (efter 4 meters granhöjd) och om man lämnar lite större antal stammar av gran och björk. Men sen röjning påverkar å andra sidan granens volymtillväxt.
• 2000 granar efter röjning räcker. Det ger lika många grova träd som 4000 granar per hektar, och mindre hantering av klena stammar. Att lämna 1000 björkstammar bland 2000 granar hämmar inte granen särskilt mycket.
• Mindre än 1000 granar per hektar i ung-skogen ger däremot påtagliga tillväxtförluster. Glesa förband och bara ett trädslag minskar dessutom valfriheten i framtiden.

Lej ut på rätt sätt

• Ge entreprenören en bra skiss. Man vinner både tid och framtida tillväxt på att entreprenören röjer rätt i kanterna. En grovt ritad linje på 10 000-delen kan vara 20 meter bred i verkligheten.
• Kolla behovet i fält innan röjningsuppdraget läggs ut. Ofta behöver större arealer röjas än vad som har markerats i uppdragsbeskrivningen. Och om entreprenören arbetar på ackord lämnas ofta besvärliga våtmarker och produktiva dikeskanter oröjda som ”naturvård” om de inte är tydligt markerade.
• Om du är skogsägare: Gå Skogsstyrelsens kurs i beställarkompetens så att du kan upphandla röjning tryggt. Och följa upp jobbet efteråt.
• Privata skogsägare kan med fördel själva göra tidiga röjningar och förröjning före gallring. Det är roligare och ger mersmak. Tyngre röjningar lejs ut. Från Gudrun finns dock inte så många lätta röjningar kvar. Från Per kanske.

Skapa fin natur

• Blandskog är bra för växt- och djurriket. Mycket löv, luckor och täta ruggar är allra bäst.
• Högstubbar brukar inte röjas fram. Särskilt inte om de har häckande hålbyggare.
• Naturvårdsträd som ekar och stora rönnar kan gärna röjas fram och få ljus. En rönn kan ha 2000 blom- och bärklasar och bjuder djurlivet på nektar, pollen och bär.
• Det vackra kan ofta vara ett bra argument för naturvård. Satsa lite extra på löv och bärande träd där det syns. Låt också lövet dominera i våta områden.
• Certifierade skogar ska sikta på tio procent löv vid slutavverking. Det kan kräva 20 procent av arealen. Går du med på att entreprenören lämnar så mycket löv?

SKOGEN 8/2013