Just nu sker en överlämning i SKOGEN när Birgitta Sennerdal övertar den bevakning av virkesmarknaden som Lars Åkerman har skött i många år. I samband med det gör vi en grundlig genomgång av metodiken bakom uträkningarna och även presentationen. Därför presenterar vi bara massavedspriserna denna månad.
Våra genomsnittspriser för ett normalbestånd, där både timmer och massaved ingår, räknas ut med hjälp av datorprogrammet Aptan som Skogforsk har utvecklat och som även många virkesköpare använder när de gör sina prislistor.
Aptan räknar ut ett genomsnittspris per kubikmeter utifrån en simulerad avverkning i en mellansvensk exempelskog baserat på köparnas egna prislistor. Kubikmeterpriset i dem beror på bland annat varje stocks trädslag, kvalitet och diameter. För varje avverkning blir det därför hela matriser med priser som ska vägas ihop för att ge ett snittpris. För den enskilda är det nästan omöjligt.
De priser som blir resultatet av Aptans uträkning och som visas i våra listor är dock inte de som faktiskt betalas. De slutliga priserna ligger nästan alltid högre tack vare olika påslag som kan vara öppna premier eller resultat av förhandling.
Listorna ger därför inget facit, men det är så nära man kan komma ett jämförpris. De visar det som i dag är transparent, som Johan Möller på Skogforsk säger i intervjun nedan.
Man kan därför använda dem för att jämföra olika virkesköpares ungefärliga prisnivåer. Man kan också använda dem som ett golv i förhandlingen. Slutpriset blir i stort sett aldrig lägre än listpriset.
Läs mer om hur prislistorna funkar på skogen.se/jamforpriser.
Redaktionen, Skogen
Tre snabba frågor till Johan Möller, Skogforsk
Johan Möller, Skogforsk1 Hur sammanställs SKOGENs prislistor?
– Listorna från de olika företagen utvärderas genom att man simulerar en avverkning i en normal, mellansvensk slutavverkningsskog. Det går till så att träden i exempelskogen apteras på liknande sätt som en skördare skulle göra om man använder de olika företagens prislistor. För att kunna göra detta så behövs priser för timmer, massaved och eventuellt klentimmer.
– Priset påverkas normalt av storleken på träden och större träd ger normalt högre pris. En annan parameter som kan påverka priset mycket är stamfelsveden, det vill säga när man gör massaved av timmerdimensioner, ofta på grund röta.
2 Vad kan man göra bättre i listorna?
– Jag har föreslagit att SKOGEN kompletterar med de bonusar som är transparenta, exempelvis de för certifiering, storlek och efterlikvid. Det går ju också att skriva generellt om eventuella tillägg.
3 På grund av just tillägg visar inte SKOGENs prislistor de verkliga, slutgiltiga priserna. Är det ett problem?
– Det stämmer att det inte är de verkliga priserna. Men det känns dumt att kritisera SKOGEN för det. Listorna visar det som i dag är transparent. Tillägg och bonus är ju helt klart svårare att fånga.
Johan Möller är specialist på värdekedjor hos Skogforsk och har varit med och utvecklat programmet Aptan som SKOGEN använder för att räkna ut snittpriserna i våra prislistor.
Johan har också hjälpt till med att utveckla metodiken bakom de prislistor vi publicerar i tidningen sedan 2010.
Text: Karin Lepikko
SKOGEN 11/2018