Tallvedsnematodens biologi
Nematoden är en 0,5-1,0 mm lång trådformig s.k. rundmask. Dess latinska namn är Bursaphelenchus xylophilus.
Nematoden kan enbart identifieras genom mikroskop. Studier visar att det finns sig flera typer, som är mer eller mindre patogena (Riga, E., J. R. Sutherland and J. M. Webster. 1991. Pathogenicity of the pine wood nematode isolates and hybrids to Scots pine seedlings. Nematologica 37: 285-292.)
En annan Bursaphelenchus-art, B. mucronatus, finns i Sverige och stora delar av Europa. Denna orsakar dock inga kända skador (enl. Skogsfakta 1989/64)). Dess biologi och samspel med tallbocken liknar den farliga nematodens.
Samspelet mellan tallvedsnematod och tallbock
Tallvednematodens livscykel hänger intimt ihop med tallbockens och kan förenklat beskrivas på följande sätt: En tall eller gran angrips av tallvednematoden, vilket minskar trädets vitalitet. Detta blir då attraktivt för tallbocken, som lägger sina ägg där. Under tallbockens puppstadium tar sig tallvedsnematoden in i puppan genom dess andningshål (=trakéer). Ur puppan utvecklas tallbocken, som sedan flyger ut och upp i friska, vitala träd för att äta barr och bark i topparna. Nematoden följer med som fripassagerare och tar sig in i barrträd i trädtopparna via de skador på barr och bark, som tallbocken orsakar vid sitt näringsgnag (man har i Japan hittat upp till 300 000 nematoder i en tallbock). Under varmare förhållanden livnär nematoderna sig på celler i barken och xylemet, förökar sig och täpper till tallens ledningsbanor. Trädet vissnar eller blir försvagat och därmed också attraktivt som yngelträd för nya tallbockar. Alternativt kan nematoderna lämna skalbaggen, när honan lägger sina ägg.