Reaktionsved
Då ett träd växer på en sluttande markyta eller utsätts för en dominerande vindriktning belastas stammen ensidigt. Trädet börjar då producera andra slags celler för att motverka snedbelastningen på stammen. Samma fenomen uppstår när grenarna tillväxer. Grenen försöker motverka tyngden som uppkommer när grenen växer genom att förändra cellstrukturen så att böjning neråt förhindras.
Denna förändrade cellstruktur kallas tryckved eller tjurved. Den uppkommer genom att vedmassan utökas på motstående sidan av en påverkande kraft (vind från ett och samma håll eller tyngdkraften orsakad av en växande gren) Reaktionsveden (tryckved, tjurved) är mörkare, hartsrikare, tyngre och hårdare än den normala veden samt innehåller betydligt mera lignin. Ligninhalten kan vara 35-40% mot normalt 25-30%. Cellulosahalten är däremot mindre än i normala vedceller.
Fibrerna i tjurveden har mycket tjocka cellväggar, (cellerna är rundare och kortare än normala vedceller) med tydligt snedställda lameller. Lamellerna verkar som sammanpressade spiralfjädrar vilket leder till en inbyggd spänning i veden.Där tjurveden övergår till normal ved uppstår också spänningar som ger upphov till sprickor efter torkning. När stockar med tjurved försågas till plank och bräder frigörs spänningarna med formfel på utbytet som följd.
Tjurveden krymper och sväller betydligt mer i längdriktningen i motsats till normal ved. Formförändringen är också betydligt större. Hållfastheten mot nötning är bra, men tryckhållfastheten är lägre än för normal ved.
Tjurvedens egenskaper har utnyttjats gammalt tillbaks. Samerna använde till exempel tjurved från fura i kombination med björkved för att få en spänstig, men också styv ock stark pilbåge.