En dag utan papper är en lika omöjlig tanke som en dag utan el. Det vore att backa klockan 100-tals år. Bägge är för oss självklara förutsättningar för en fungerande vardag med bibehållen komfort och levnadsstandard. Pappersmassa är råvaran för pappersproduktionen. Fram till mitten av 1800-talet producerades papper för hand med textila fibrer från lump. Sedan gjorde den skogliga fibern entré. Och idag är det färskfiber från skogen eller – i ökande omfattning – returfibrer som är basen i all pappersproduktion.
Den starka skogsfibern kan nämligen nyttjas ett antal ”varv” innan den tjänat ut. Det är därför som returpapper är en viktig insats i exempelvis kartong och tidningspapper. Returfibrer sparar råvaruresurser.
Massa är råvaran till papper, kartong och vissa typer av textil. I Sverige tillverkas fyra typer av massa:
- Mekanisk massa som bland annat används till tidningspapper, journalpapper, vissa typer av kartong (exempelvis vätskekartong) och hygienpapper. Det framställs genom att veden sönderdelas och de frilagda fibrerna bearbetas mekaniskt. Vedutbytet – det vill säga hur stor del av råvaran som kan utnyttjas – för rena mekaniska massor är nästan 100 procent. Den vanligaste vedråvaran är gran men tall och viss lövved kan också användas.
- Kemisk massa som framställs genom att vedflis kokas. Kemikalierna i vätskan löser upp ligninet i veden, så att fibrerna friläggs. Kemisk massa ger ett starkare papper än mekanisk massa. Massan kan blekas med bibehållen styrka och får då goda egenskaper för tryck. Det används därför ofta till skriv- och tryckpapper men även till förpackningsmaterial och mjukpapper. Även vilken typ av ved som används påverkar papperets egenskaper. Barrved är långfibrig och ger ett starkt papper. Lövved har kortare fibrer och ger papperet goda tryckegenskaper. Exempel på kemiska massor är sulfatmassa och sulfitmassa.
- Returfiber som består av insamlat papper av olika kvaliteter, som först sorteras och befrias från oönskade material. För vissa produkter krävs att man först tar bort tryckfärg innan man kan göra nytt papper av det. Returfibrer används för tillverkning av tidningspapper, mjukpapper och vissa typer av kartong.
- Dissolvingmassa som är en textilmassa av cellulosa. Det är ett nygammalt teknikområde där marknaden nu växer snabbt, främst inom tillverkning av tygerna viskos och lyocell.
Idag tillverkas mer kartong (60 procent) än papper (40 procent) i Sverige.
Papper är bärare av det tryckta ordet. Det papper som produceras i Sverige kan delas in i grafiskt papper, kartong och mjukpapper. Grafiskt papper delas in i tidningspapper och skriv- och tryckpapper. Tidningspapper görs till stor del av returfiber och används till tidningar. Skriv- och tryckpapper, görs av färskfiber och kan både vara bestruket och obestruket. Bestruket papper har belagts med fyllnadsmedel för att förbättra papperets tryckegenskaper. Vanliga fyllnadsmedel är pigment i form av lera eller kalk.
Här nedan kan du klicka dig vidare till artiklar om hur det går till att producera olika typer av pappersmassa och papper, om hur kartong produceras från vissa typer av papper och om hur använda tidningar, papper och förpackningar samlas in och återvinns för att återigen användas i massatillverkning. Du kan också läsa lite om nya produkter av skogsråvara som kan komma att se dagens ljus framöver.
Om massa- och papperstillverkning
Om kartongtillverkning
Om pappersåtervinning och returfiber
Om nya produkter från skogsråvara