Androcentrism – Det manliga är det centrala och utgör normen.
Dikotomi – Uppdelning av en helhet i två delar, som inte kan överlappas. Inom genus handlar det om uppdelningen män och kvinnor och manligt och kvinnligt där män och kvinnor inte ”kan” eller ”ska” bete sig, befinna sig, agera, eller likna den andra. Män och kvinnor ses som varandras motsatser.
Feminism – En politisk rörelse för kvinnors fullständiga ekonomiska, politiska och sociala likställdhet med män.
Genus – Ett begrepp som försöker beskriva och urskilja vad som formar mäns och kvinnors sociala beteende. Det är socialt och kulturellt skapat och vilket gör att villkoren för genus förändras över tid. ”Begreppet genus innefattar de föreställningar som finns i samhället om vad som definieras som kvinnligt och manligt. Genus uppkommer i ett samspel mellan biologiskt kön och människans sociala och kulturella miljö och är därmed möjligt att förändra. Genusordningen är den ordning som bestämmer fördelningen av uppgifter och resurser mellan könen. I dagens samhälle är manligt genus strukturellt sett överordnat kvinnligt” (LiU, 06).
Genusperspektiv – Innebär att ta genus i beaktande i det man gör, i till exempel en organisation eller en verksamhet.
Genuskontrakt – Ett teoretiskt ramverk kring stereotyper för att förklara relationsmönster mellan män och kvinnor. Till exempel att män i en familj har rollen som försörjare och kvinnor har hand om barnuppfostran.
Heteronormativitet – Norm i samhället som menar att det normala och det ”rätta” sättet att leva på är det heterosexuella. Alla andra typer av sexuella relationer ses onormala och avvikande. Denna norm blir bland annat synlig i det att vi utgår ifrån att någon är heterosexuell tills den personen visar oss motsatsen.
Homofobi – En rädsla och/eller avståndstagande från homosexualitet.
Härskartekniker – Ett medvetet och omedvetet sätt för personer med makt att upprätthålla denna makt. När det gäller genus och jämställdhet ofta män som besitter maktpositioner som utövar härskartekniker på kvinnor eller andra, yngre och mindre erfarna män.
Intersektionalitet – Ett sociologiskt begrepp som används ofta inom genusvetenskap och som syftar till att göra synligt hur olika maktstrukturer fungerar och samverkar i samhället. Till exempel att inte se kön som en skiljd diskrimineringsgrund utan också se till hur klass och etnicitet kan påverka könets betydelse i ett visst sammanhang.
Jämlikhet – Ett äldre och ett bredare begrepp än jämställdhet som syftar till rättvisa mellan alla grupper av människor i samhället. Jämlikhet utgår ifrån alla människors lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, ålder mm.
Jämställdhet – Ett begrepp som utvecklades då jämlikhetsbegreppet ofta missade orättvisan mellan män och kvinnor. Jämställdhet innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för män och kvinnor inom alla områden i livet. Män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Kön – Ett komplext och omdiskuterad begrepp som kan betyda olika saker beroende på vem du frågar. Det kan vara en persons biologiska kön som registrerats vid födseln. Det kan vara vad du känner dig som, oberoende dina fysiska drag. För att särskilja kön i vardagligt tal från kön i teoretiserandet använder många forskare begreppet genus, men könsbegreppet har mer och mer kommit att överlappa och/eller likställas med genusbegreppet inom genusforskningen då det inte går att avgöra när kön övergår i genus och tvärtom. Det råder också en språklig komplexitet i detta begrepp då engelskans gender inte helt och fullt går att översätta till genus, som i svenskan enbart är ett annat ord för könsroll, medan det i engelskan har en bredare betydelse. Där är åtskillnaden mellan sex/gender mer distinkt än i svenskans kön/genus.
Könsmaktsordning – Ett politiskt begrepp som betyder samma sak som det mer akademiska begreppet genuskontrakt (se ovan).
Lika Villkor – Ett annat ord för jämlikhet som används mer och mer i organisationer och verksamheter. I begreppet lika villkor ingår jämställdhet, mångfald och likabehandling av samtliga människor.
Makt – Att efter egen vilja kunna fatta beslut som sedan också verkställs. Makt är ett relativt begrepp som förutsätter ett minimum av två parter; en part som begär något, och en part som uppfyller denna begäran och premissen för att första parten ska ha makt är att den andra parten är beroende av den första. När det gäller jämställdhet råder maktförhållandet så att män, strukturellt sett, har makt över kvinnor. Detta innebär inte att alla män har makt över alla kvinnor, men att många män har makt över många kvinnor, och därmed skapas en struktur som generellt sett ger män makt över kvinnor.
Normer – Normer är oskrivna regler för hur vi förväntar bete oss, säga, tycka, göra och se ut. De flesta anpassar sig till normer omedvetet, och det är inte förrän en bryter mot en norm som den identifieras. Även om normer i mångt och mycket hjälper oss människor till socialt samspel, innebär de också stort lidande för de som inte rättar sig efter dem. Diskriminering och andra repressalier är något som ofta är en konsekvens av att bryta mot en (eller flera) normer.
Normkritiskt perspektiv – Att medvetet arbeta på ett sätt som öppnar upp och bryter mot de normer som är uteslutande och diskriminerande och att på så sätt öppna upp lärosituationen för ett kritiskt tänkande.
Struktur/individ – Det är viktigt att skilja på struktur och individ när vi pratar genus och jämställdhet. Strukturellt sett är kvinnor diskriminerade i förhållande till män, vilket till exempel blir synligt i lönenivåerna som generellt sett är 17 % lägre för kvinnor än män. Strukturellt sett har män makt över kvinnor. Men det betyder inte att några individer kan ha andra förhållanden.
Sexuell läggning – Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet och asexualitet beskriver vem eller vilka en person blir attraherad av. Huruvida asexualitet (att inte känna fysisk sexuell attraktion till någon) är en sexuell läggning eller inte råder det dock delade meningar om.
Queer – Ett begrepp som kan betyda flera saker. Det kan vara en syn på samhället där könsliga och sexuella normer ifrågasätts. Det kan också vara en personlig identitet där personen inte vill att normer ska vara hindrande i deras liv.