Sverige har drabbats av många svåra stormar. Vissa av dem är fortfarande ihågkomna efter mer än 100 år. SMHI har gjort en sammanställning av kända stormar i Sverige sedan 1902. Här kommer en kortversion:
Alfrida 2019
Året inleddes med en storm redan på nyårsdagen. Stormen gavs namnet Alfrida av SMHI och kan sägas ha drabbat Svealand och Gotland värst. Totalt blev cirka 100 000 hushåll strömlösa och inte minst i östra Svealand var det en ovanligt omfattande trädfällning, men långt ifrån de volymer som fälldes av stormar som Gudrun, Per och Ivar. Enligt Skogsstyrelsens första bedömning fälldes minst 500 000 kubikmeter skog.
Gorm och Egon 2015
Stormen Gorm (namngiven av den danska vädertjänsten) drog in över Sverige sent under kvällen söndagen den 29:e november. I Helsingborg slogs nytt vindrekord med orkanbyar på 36 m/s och i Halmstad nådde havsvattenståndet rekordnivåer på drygt två meter över medelvatten, enligt SMHI. För skogens del blev Skåne, Kronobergs, Blekinge och södra delen av Hallands län hårdast drabbade enligt uppskattningar. Skogsstyrelsen och skogsbruket bedömde att stormen fällde mellan 2 och 2,5 miljoner skogskubikmeter.
Tidigt under 2015, lördagen den 10 januari, drog Stormen Egon in över södra Sverige. Med 70 000 strömlösa hushåll och orkanbyar på många håll längs Götalands kuster är Egon närmast att jämföra med stormarna Simone och Sven under 2013, enligt SMHI. Skogsstyrelsen och skogsbruket bedömde att stormen Egon fällde mellan 2,5 och 3 miljoner skogskubikmeter. Skadorna var mycket spridda över hela Götaland. Hårdast drabbad var skog i Västra Götalands och Jönköpings län.
Simone, Hilde, Sven och Ivar 2013
Den 28 oktober slog stormen Simone till mot södra Sverige. Stormen hade dygnet innan ställt till stor förödelse i nordvästra Europa, framför allt i England. St Jude’s storm, som den kallades i England, krävde 17 människoliv. I Sverige uppmättes orkanstyrkor i byarna, men medelvindhastigheten nådde inte upp till orkanstyrka. Skogarna i Skåne, Kronobergs län, Halland och Blekinge drabbades värst. Skogsstyrelsens preliminära bedömning var att 1,5-2 miljoner skogskubikmeter föll i stormen.
Den 16 november var det dags för nästa stora storm, nu i norra Sverige. I Stekenjokk sattes ett nytt svenskt rekord i vindstyrka, med 47 m/s i medelvind. Stormen, som fick namnet Hilde, drabbade framför allt skogarna i Västerbottens län. Skogsstyrelsen uppskattade att 3,5 miljoner skogskubikmeter fälldes.
När hösten gick mot vinter kom nya stormar. Först var Sven på plats, med kulmen den 5 december. Skogsstyrelsen bedömde att 700-800.000 kubikmeter föll i Götaland. Skåne och Halland var värst drabbade. En dryg vecka senare, natten mot Lucia, slog Ivar till mot Norrland. Ivar visade sig vara den tredje värsta stormen sedan millenieskiftet. Skogsstyrelsen uppskattade att 8 miljoner kubikmeter föll. Värst drabbades Jämtland, men även Västerbotten, Medelpad och norra Gävleborgs län.
Berit och Dagmar 2011
November-december var också en stormig tid. Adventstormen Berit följdes upp av Dagmar, som drabbade Sverige under julhelgen. Dagmar slog främst till mot södra Norrland och mot Götaland, med stor stormfällning av skog. Skogsstyrelsen uppskattade att Dagmar fällde 4-5 miljoner kubikmeter, främst i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län.
Per 2007
Den 14 januari 2007 slog stormen Per till, och fällde ca 12 miljoner kubikmeter skog. Per drabbade både Götaland och Svealand.
Gudrun 2005
På kvällen den 7 januari kom varningar om hårda stormbyar med orkanstyrka. Under lördagen 8 januari svepte stormen Gudrun fram över hela södra Sverige. Först på söndagen kunde stormens effekter överblickas något. I Götaland fällde stormen 75 miljoner kubikmeter skog. Det motsvarade 3 årsavverkningar i Götaland. Stormen drabbade 50 000 skogsägare, och flera människor dog. Följderna blev långvariga, med skador på miljön och på skogstillståndet, och med flera års svåra insektsangrepp efteråt.
Hösten 1999
I slutet av november och början av december drabbades Sydsverige av tre stormar i tät följd. Den värsta inträffade 3-4 december, och omtalades i Danmark som ”århundradets storm”. Några veckor senare slog ovädret Lothar till mot mellersta Europas skogar (Tyskland, Frankrike, Schweiz).
Orkanerna 1969
Hösten 1969 var orkanhösten framför andra. Den 22 september drog ett oväder över Sydsverige och den 1 november kom allhelgonaorkanen, som drabbade mellersta och östra Svealand, Östergötland och Gotland. 25 miljoner kubikmeter fälldes under hösten, och alla skador av stormen värderades till ca 500 miljoner kronor, i 1969 års penningvärde.
Oktoberstormen 1967
Stormen var värst i södra Götaland, särskilt i Skåne. 10 miljoner kubikmeter skog föll.
Januaristormen 1954
Flera kraftiga oväder passerade över Sverige den ödesdigra månaden. Den värsta var en snöstorm 3-4 januari som drabbade sydöstra Norrland, Svealand och nordöstra Götaland. 18 miljoner kubikmeter skog fälldes. I norra Uppland och södra Gästrikland finns därför mycket skog som föddes efter stormen 1954.
Julstormen 1902
Egentligen två oväder som samtidigt drabbade södra Norrland och Götaland, där det var orkanstyrkor. Ett vittnesmål från Ljungby: ”Efter stormen natten den 25-26 såg skogarna ut som ett rågfält, där lien gått fram. Flera mindre ladugårdar nedblåste och några kreatur ihjälslogs”. Troligen var dock skadorna på skogen inte så omfattande som senare stormar, t.ex. Gudrun.
Läs mer om den svenska skogen här på SkogsSverige
Läs mer om hållbart skogsbruk här på SkogsSverige