Miljöaspekten för julgranar är viktig längs hela livscykeln. Inte minst sedan julgranen tjänat ut. Odlingen av granar ska motsvara högt ställda krav gällande arbetsmiljö och miljöhänsyn. Lika viktigt är det vad som sker när julgranen tjänat ut och ska omhändertas. Då är en fungerande återvinning viktig. För kommunerna är det en omfattande apparat att samla in uttjänta julgranar. En kastad gran kan i normalfallet flisas ned till grönflis och bli bränsle på ett kraftvärmeverk – de stora kommunala anläggningarna som producerar både el och värme – eller bli biokol.
Stockholmarnas uttjänta julgranar vintern 2018/2019 blev, enligt Stockholm Vatten och Avfall, nästan 1.000 kubikmeter flis – eller mer exakt 979 kubikmeter. Allt gick till biokol.
Här är de vanligaste gransorterna som figurerar på marknaden i Sverige enligt Sydsveriges Julgran- och Pyntegröntodlareförening:
- Nordmannsgran – säljs oftast under begreppet kungsgran.
- Blågran – säljs ofta som Silvergran.
- Rödgran – det är den vanligaste granen.
- Omorika – kallas också serbgran.
- Pyntegrönt – används till kransar och andra prydnader.
Återvinn julen!
En återvunnen gran anses ge el motsvarande det som behövs för att köra fyra tvättmaskiner.
Julgranar räknas som grovt avfall och får därmed inte kastas vid återvinningsstationerna som tillhör Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI). Självklart får de inte kastas i sopkärl eller sopnedkast. På en större återvinningscentral kastas granen i containers för ris. Plastgranarna ska hamna i containern för metall eftersom de innehåller metalltrådar.
Vissa fastighetsägare accepterar att granen kastas i ett grovsoprum. Kolla vad som gäller i ditt hus. Annars är det kommunernas organisation för återvinning av julgranar som gäller. Många kommuner hämtar från temporära insamlingsplatser för att inte gå miste om återvinningsmöjligheten. Läs på kommunens hemsida vad som gäller på din ort.
Här hittar du vad som gäller i de 20 största kommunerna:
Stockholm
Göteborg
Malmö
Uppsala
Linköping
Örebro
Västerås
Helsingborg
Norrköping
Jönköping
Umeå
Lund
Borås
Huddinge
Eskilstuna
Gävle
Nacka
Halmstad
Sundsvall
Södertälje
Och här är några mindre kommuner:
Köping
Härryda
Vår svenska gran är bäst!
En vanlig gran från närområdet är naturligtvis den bästa miljömässiga lösningen. Den mest ekologiska julgranen är faktiskt den du hugger själv – lagligt förstås! Att ta ut en gran ur en granplantering som ändå behöver röjas blir ju bra för skogsvården också. Granar i kraftledningsgator ska röjas bort. Hugg gärna själv – dock med markägarens tillstånd.
Vanlig gran går utmärkt att odla ekologiskt. Visst förekommer skadeangrepp. Ofta dock inte i någon stor omfattning. Kungsgran är däremot svårare att odla utan att använda bekämpningsmedel. Gräs kan man klara på samma sätt som med vanlig gran medan kungsgran kan få angrepp av lus. Då krävs ett kemiskt bekämpningsmedel. Därför är det i stort sett omöjligt att idag få fram stora volymer av helt bekämpningsfri kungsgran, enligt Gunnar Göther, Gunnars granar.
KRAV- och Free Tree-märkning
Miljömärkning av produkter brukar vara av intresse. KRAV-märkningen i Sverige omfattar i dagsläget ett tiotal producenter av julgranar, enligt KRAV. Därifrån framhålls skillnaden mellan en konventionell (icke ekologisk) julgran och en ekologisk KRAV-märkt gran. På en vanlig – icke ekologisk –granodling används ofta konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel mot ogräs och insekter. KRAV uppger att flertalet av de 3 miljoner granar som årligen säljs är besprutade och att det dessutom nyttjas medel som påverkar själva växtsättet på granarna.
Danmark har infört en Fair Tree-märkning inom ramen för Fair Trade. Danmark är Europas största exportör av julgranar och det som kallas pyntegrönt. Danska julgransföreningen samlar cirka 2.500 odlare med en årlig produktion av 11 miljoner granar. Den årliga exportintäkten är 1,5 miljarder danska kronor (DKK). Hälften av exporten går till Tyskland. Men exporten går även till exempelvis Sverige, Frankrike, Storbritannien, Norge, Tjeckien, Polen, Österrike och Schweiz samt till mera långväga som Marocko, Singapore och Förenade Arabemiraten. Branschen i Danmark ger cirka 2.000 årsarbeten men sysselsätter 5.000 under de två mest intensiva månaderna inför jul.
Danskarna odlar julgranar med täta gödselgivor och pesticidbehandling. Till julen år 2009 lanserade danskarna Fair Tree-märkta granar. Den som köper en Fair Tree-märkt gran bidrar med 5 DKK till fattiga i Georgiens skogsområden. Där plockas kottar med granfrön i träd som är upp till 30 meter höga. För detta samarbete prisbelönades danskarna av Georgien (”årets Meloriapris”) i slutet av år 2019. Via Fair Tree-fonden säkerställs utbildning, hälsoåtgärder och allmän utveckling för befolkningen i ett av Europas fattigaste länder. Dessutom främjas produktion av julgranar i enlighet med principerna för hållbarhet och miljövänlighet.
Plastgranar kan knappast anses miljövänliga ur ett livscykelperspektiv. Från tillverkningen i Asien är det inte ovanligt med transporter på 20.000 kilometer till Sverige. Dock kan plastgranar vara lämpliga för allergiker.
Vad händer när granen kommer in?
När granen står ute i kylan befinner granen sig i vintervila. Detta gäller samtliga gransorter. När granen kommer in i värmen påbörjas dock syraproduktionen igen, vilket man känner på lukten. Detta beror att granen vaknar ur vintervilan och vill börja växa i värmen. Ibland kan känsliga växter i samma rum ta skada av gransyran från vanlig gran. Dessutom suger granen åt sig luftfuktigheten i rummet, varför andra växter kan behöva vattnas oftare. Antingen kan man ställa fönsterblommorna litet längre bort i rummet, ta ut dem ur rummet, eller välja en kungsgran, vilken delvis skonar såväl allergiker som andra växter.
Vanlig gran utsöndrar sura ämnen. Kvistkuddarna i granen innehåller exceptionellt höga halter fenoliska ämnen, framför allt lignaner. Kvistkudden, eller den inre kvisten, fungerar som ett slags rot för den kvist som är synlig utanför trädstammen. Lignanmängden kan vara upp till 500 gånger högre än i stamveden, enligt Stefan Willför, Åbo Akademi.
Överkänsliga för doft behöver inte vara allergiska
Det är besvärligt för de doftöverkänsliga runt jul. Doftöverkänslighet är inte detsamma som allergi, men i barrträd finns terpener, som doftöverkänsliga ofta reagerar på. Att någon gransort skulle kunna vara bättre än andra för de överkänsliga finns det inga belägg för, men det går ju att testa sig på olika grantyper.
Vad gäller pollenallergiker är det dock så att julgranar knappast sprider pollen eftersom granen blommar och producerar/sprider pollen under våren/försommaren. För dessa och för de överkänsliga är alltså en plastgran att föredra om man nu inte vill nöja sig med någon annan växt som man vet att man tål.
Mer information på SkogsSverige
Läs mer om Svenska träd
Läs mer om gran
Läs mer om den svenska skogen här på SkogsSverige
Läs mer om hållbart skogsbruk här på SkogsSverige