Stenbecksgranen vid Gamla stan i Stockholm
Trots att vi anser julgranen vara bland det mest svenska som finns i våra hem, är den som tradition en tämligen ny företeelse, importerad från Tyskland och Schweiz. Under 1500- och 1600-talet spred tyskarna sin sed först till Frankrike, och snart förekom julgranen inomhus vid jul i begränsad omfattning också i Belgien och Holland.
Julgranen blev vanlig i svenska hem senare hälften av 1800-talet. Att ha julgran var tidigare en sed för de finare hemmen och den kom ursprungligen från Tyskland, där julgranar funnits sedan slutet av 1600-talet. Den första svenska julgranen vi känner till, ska ha funnits på Stora Sundby i Södermanland, hos familjen Wrede-Sparre år 1741.
Först efter 1800-talets mitt började den förekomma mera allmänt. De tidigaste julgranarna var ofta små och ställdes på bord eller hängdes i taket.
I likhet med seden att ge julklappar, var det högre ståndsfolk i städerna och på landsbygden som var först med att ha gran. Julen med alla dess ”traditioner” som vi känner den nu är i många stycken en 1900-talsskapelse där man tagit till vara en del gamla traditioner, förädlat dem och lagt på en del nyare företeelser av kommersiell natur.
Här hittar du en länk till lite mer om julgranens historia. Samt en länk på engelska.
Svenskarna och julen (enligt danskarna)
- Svenskarna bevarar sina jultraditioner
- 81% av befolkningen anser att jultraditioner är viktiga
- av dessa tycker 47% att de är mycket viktiga, medan 34% anser att de är relativt viktiga
- 86% av svenskarna firar julen med den närmaste familjen, och bara 1% firar jul ensam.En av hundra firar inte alls jul.
- Svenskarnas favoritsysselsättning under julen är , förutom Kalle Ankas jul på julafton, vilket fångar 90% av svenskarna, att besöka familjen (77%) eller spela spel (67%).
- I Sverige går man inte i kyrkan på julafton, utan sparar sig till julottan på juldagsmorgonen, då var tredje svensk deltar
- Den svenska julen varar lite längre än exempelvis den danska såtillvida att man i Sverige har en stor helgdag den 6 januari ”Trettondagen”. Det innebär att många svenskar inte börjar arbeta förrän efter den 6. januari
- Det är inte ovanligt att julgranen traditionsenligt tas ner först den 13 januari (tjugondedag Jul).
- Julen börjar i Sverige den första advent när julstjärnor hängs upp i fönstren och de elektriska adventsstakarna tänds av mer än 90% av alla svenskar och även av i stort sett alla företag.
- Adventskransar med granris och lingon hänger på de flesta svenska ytterdörrar. Samtidigt tänder man det första ljuset i adventsstaken. Till fjärde advent är alla ljusen i staken tända.
- På offentliga platser som torg, stadscentra, affärer, föreningar, skolor och offentliga inrättningar, kläs oftast upp stora utomhus-julgranar till första advent.
- Denna sed förekommer också i villa- och radhus-områden, där man hänger upp ljus i befintliga träd eller för ändamålet inköpta granar.
- I Sverige infinner sig julstämningen på allvar den 13 december då Lucia firas (som är mycket stort i Sverige) överallt förekommer omröstnningar om vem som ska vara årets Lucia, i TV, såväl nationellt som regionalt och lokalt. Luciatåg pågår överallt i Sveriges kyrkor, skolor, sjukhus, daghem, vårdhem m.m under Lucia-dagens morgon.
(Källa En generel markedsundersøgelse af det svenske marked for juletræer: Per E. H. Christensen, PEH og Henrik Mainz, Juletræsdyrkernes Forening, 2006, översatt av Ivar Palo)
Julens ABC – från A till Ö
Juligen – recept, pyssel m.m.
Mer information på SkogsSverige
Läs mer om Svenska träd
Läs mer om gran
Läs mer om den svenska skogen här på SkogsSverige
Läs mer om hållbart skogsbruk här på SkogsSverige