I tabellen rekapituleras ett antal statliga beslut och edikt som påverkat skogens användning och ägoförhållanden under närmare tre sekel.
| Tidsperiod | Förordning | Åtgärd | Syfte |
| 1630-1730 | 1647 & 1664 års skogordning | Skogsproduktion för bergsbruket prioriteras före livsmedelsproduktion. 1647 års skogsordning efterlevdes knappast. | Statsmakten tar ett hårdare grepp om skogen på utmarken |
| 1683 års avvittringsförordning | Avvittring, Värmland, Gästrikland, Medelpad, delar av Jämtland | Bestämma gräns mellan enskild mark och kronomark samt få fram rekognitionsskog för järnhanteringen | |
| 1731-1780 | 1734 års skogsförordning | Avvittring Ångermanland Jämtland (delvis) | Som tidigare men även att skapa nya skatteobjekt och nyodlingar. Dock förbud mot kolonisation på allmänningar samt krångliga regler för svedjande. |
| 1743, 1757 | Förordning om skattefrihet för torp | Uppodling under ordnade former gynnas statlig kontroll | |
| 1751 | Lappmarksgränsen dras upp | Skydd för samernas rennäring. Väster om gränsen skulle bönderna från kusten inte längre få fiska eller jaga | |
| 1770 | Upphävande av vetorätt mot torpetablering på oskiftad byamark | Se förordningar 1743 & 1757 | |
| 1780-1820 | 1780 års avvittringsstadga för Västerbotten + Jämtland | Avvittring Västerbotten o Jämtland Arealbegränsningar (som ej följdes) | Bestämma gräns mellan enskild mark och kronomark, skapa hemman &, skatteobjekt samt nykolonisation på avvittrad kronomark |
| 1793 & 1805 års skogsordningar | En växande befolkning tvingar statsmakten att släppa greppet över skogsutmarken | Livsmedelsproduktion på utmarken gynnas. Nyodlingar tillåts | |
| 1820 års av- vittringsstadga för Jämtland | Avvittring Västerbotten o Jämtland, Härjedalen. Begränsning av fastigheternas storlekar (som ej följdes) | Som tidigare | |
| 1821-1864 | 1823 års riksdagsbeslut om allmänningar och kronoparker | Gamla regleringar om utmarkens användning upphävs | Kolonisation prioriteras |
| 1824 års avvittringsstadga | Västernorrland, Kustlandet Västerbotten & Norrbotten Lule lappmark (avbröts 1854) | Bestämma gräns mellan enskild mark, renbetesmark och kronomark, skapa hemman &, skatteobjekt samt nykolonisation | |
| 1830 | Ekarna frisläpps och var ej längre kronans egendom | Den sista resten av den restriktiva skogspolitiken faller | |
| 1841 års stadga | Lappmarken | Skydda samernas intressen | |
| 1851 års stadga | för Lule lappmark (försöksområde) | Bestämma gräns mellan enskild mark, renbetesmark och kronomark. | |
| 1865-1925 | 1865 års förordning | Staten börjar bygga upp ett nytt statsskogsbruk | De avvittrade markerna skulle avsättas som kronoparker för kronan och användas för skogsbruk |
| 1866 års förordning | Odlingsgränsen in- förs | Bestämma gräns mellan enskild mark, renbetesmark och kronomark. Färdigt i början av 1890-talet. Kronoparker nybildas i Norrland. | |
| 1873 års avvittringsstadga | Bestämma gräns mellan områden som gick att uppodla respektive ej | ||
| 1874 års beslut om inköp av mark för skogsodling | Södra Sverige | Staten avser att säkra tillgång på skog | |
| 1903 | Den första skogsvårdslagen | Härmed stadgas återväxtskyldighet på enskild skog | |
| 1906 | Bolagsförbudslagen | Förhindra att sågverken lade under sig allt större skogsarealer i sin hunger på råvara. 1906 stiftades den s.k. bolagsförbudslagen som kraftigt inskränkte företagens möjligheter att förvärva mark från enskilda. (lagen förbjöd bolag och ekonomisk förening att förvärva odlad jord och odlingsbar mark samt stödskog i norrland och Dalarna) | |
| 1925 | Avvittringen i lappmarken är genomförd |