Hållbart skogsbruk – att balansera olika krav på skogen
Hållbart skogsbruk är ett skogsbruk som är i linje med de internationella principerna för hållbar utveckling. Det innebär ett skogsbruk som är långsiktigt hållbart både ekonomiskt, ekologiskt och socialt.
Det är mycket skogen ska ge oss. Som samhälle vill vi använda naturresursen skog för att ge människor välfärd, men vi vill också bevara skogens växt- och djurliv, dess mark och vatten, rekreationsvärden och vårt kulturarv. Att bruka skogen hållbart är därför en uppgift som ställer krav.
I Sverige har skogen använts till olika saker i långliga tider. Under 1600-talet ökade bergsnäringens behov av virke för träkolsframställning. Och med skogsindustrins framväxt under 1800-talet ökade behovet av virke dramatiskt. Det här innebar att skogen vid början av det förra seklet var rätt så hårt åtgången i delar av landet. Därför infördes plikten att återbeskoga efter avverkning med 1903 års skogspolitik och skogsvårdslag. Med detta och långsiktig skötsel har virkesförrådet i Sveriges skogar ökat med mer än 80 procent sedan 1920-talet.
Idag står samhället och skogsbruket inför utmaningar som är globala till sin karaktär. Som anpassning till klimatförändringar, urbanisering och förändrade ekonomiska mönster. Samtidigt kan skogen vara en del av lösningen på dessa utmaningar. Den förnybara skogsråvaran kan ersätta fossil råvara som olja för energi och för en mängd olika produkter och hjälpa oss att ställa om till ett fossilfritt och kretsloppsbaserat samhälle. Med trä som material kan vi bygga hållbart och klimatsmart. Skogen kan ge människor möjlighet att fortsätta att bo och verka på landsbygden och bidra till landets ekonomi.
Läs mer om klimatet & skogen här på SkogsSverige
Och vad betyder det här för brukandet av skogen? Det betyder att det är en pågående utmaning att balansera en hög produktion av förnybar skogsråvara med skydd av biologisk mångfald, mark och vatten, kulturmiljöer och andra ekosystemtjänster som vi som samhälle behöver och vill ha av skogen.
Miljöhänsyn ska tas vid alla åtgärder i skogsbruket
Sedan dryga 40 år tillbaka ställer skogsvårdslagen krav på att skogsbruket ska ta miljöhänsyn. Målen för miljöarbetet i skogen är i dag att bevara biologisk mångfald, god vattenkvalitet och skogens kulturarv samt värna skogens sociala värden.
Olika länder har olika modeller för miljöarbetet i skogsbruket. En del länder väljer att skydda stora arealer skogsmark medan ett intensivt skogsbruk kan bedrivas på resterande mark. I Sverige tillämpar vi en modell där vi bedriver skogsbruk på en stor andel av skogsmarken men där miljöhänsyn å andra sidan måste tas vid alla skogsbruksåtgärder på all skogsmark. Det kompletteras med anpassad skötsel och formellt skydd av skog med speciella värden. Modellen för miljöarbete i det svenska skogsbruket kan schematiskt illustreras som en pyramid där basen alltså är denna s.k. generella hänsyn.
På Skogsstyrelsens webb hittar du filmer om de målbilder för god miljöhänsyn i skogsbruket som skogssektorn gemensamt har tagit fram.
Till Skogsstyrelsens filmer om god miljöhänsyn
Generell miljöhänsyn
I praktiken kan den generella hänsynen t.ex. innebära att det vid åtgärder som gallring eller föryngringsavverkning lämnas död ved kvar skogen för att gynna insekter och lavar. Lövträd som är särskilt viktiga för vissa arter sparas och träd som har speciella naturvärden, så kallade naturvärdesträd, lämnas kvar för att så småningom dö och brytas ner på sin plats i skogen. Ridåer av träd och buskar, så kallade skyddszoner, lämnas invid sjöar och vattendrag för att skydda vattenkvalitet och vattenlevande växt- och djurarter.
Läs mer om miljöhänsyn på hygget här på SkogsSverige
Varför gör de på detta viset? Se illustration av olika typer av hänsyn i samband med avverkning.
Anpassade skötselmetoder – förstärkt miljöhänsyn
I skog som har särskilda naturvärden eller är speciellt viktig för friluftsliv eller andra värden tillämpas anpassade skötselmetoder. Det kan t.ex. handla om att hålla marker öppna för att bevara ett biologiskt kulturarv. Eller att inte kalavverka i skog som är viktig för friluftsliv utan där tillämpa någon form av hyggesfri metod.
Formellt skydd av särskilt värdefull skogsmark
I toppen på pyramiden finns den areal skog som bedöms ha så speciella värden att den skyddas formellt som t.ex. nationalpark, naturreservat eller biotopskydd.
Läs mer om skydd av skogsmark här på SkogsSverige
Karta över frivilligt skyddad skog
Utöver detta väljer många skogsägare att certifiera sitt skogsbruk enligt något (eller bägge) av de certifieringssystem som tillämpas i Sverige, FSC och PEFC. De företag som certifierar sitt skogsbruk ska i vissa avseenden ta mer omfattande naturhänsyn än vad lagen kräver.
Läs mer om certifiering av skogsbruk här på SkogsSverige
Två olika sätt att bruka skogen
Idag pratar man om två huvudsakliga skogsbrukssätt, eller skogsskötselsystem: trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk. Trakthyggesbruket arbetar med likåldriga bestånd som avverkas vid ett och samma tillfälle med påföljande nyplantering (eller självsådd med hjälp av fröträd) medan hyggesfritt skogsbruk ofta arbetar med olikåldriga bestånd som brukas utan kalavverkning, eller hyggen. Trakthyggesbruket är det helt dominerande skogsbrukssättet i Sverige sedan 1950-talet men intresset för alternativa skogsbruksmetoder har ökat på senare tid. Forskning pågår också till exempel vid SLU för att öka kunskaperna om alternativa metoder och deras effekter. Skogsvårdslagens krav gäller oavsett vilket skogsbrukssätt en skogsägare väljer att använda.
Läs mer:
Om trakthyggesbruk här på SkogsSverige
Om miljöhänsyn på hygget här på SkogsSverige
Om hyggesfritt skogsbruk här på SkogsSverige
Läs ännu mer om skötsel av skog:
Skogsstyrelsens sidor ”Bruka skog”
Skogskunskap är ett kunskapssystem om hur man sköter och brukar sin skog (Skogforsk, m.fl.) (tidigare Kunskap Direkt)
Fördjupade kunskaper om skogsskötsel hittar du i ”Skogsskötselserien” (Skogsstyrelsen)
Skogsbruksplan – ett verktyg i det hållbara skogsbruket
Ett hållbart brukande av skogen kräver långsiktig planering. Många skogsägare använder en skogsbruksplan för planeringen av skötseln på sin fastighet. För skogsägare som är certifierade enligt FSC eller PEFC är det ett krav att de ska ha en skogsbruksplan som är anpassad efter certifieringens krav.
En skogsbruksplan kan se ut på olika sätt men är i grova drag en beskrivning av en skogsfastighet och dess olika så kallade avdelningar (områden med likartade förhållanden) med mål för dess skötsel.
Många skogsbruksplaner använder en målklassning där varje avdelning klassas efter hur mål för skogsproduktion och miljöhänsyn ska uppnås liksom de mål skogsägaren har för brukandet av sin skog. Det innebär till exempel att i vissa avdelningar kan naturvårdsmålet helt få styra skötseln medan produktionsmålet är det styrande i andra avdelningar. Skogsvårdslagens krav på generell miljöhänsyn gäller förstås även där produktionsmålet är det styrande. Ofta är målen kombinerade. Målklassning är ett krav om skogsbruket är certifierat.
Du kan läsa mer om skogsbruksplanen som verktyg, dess innehåll och målklassning på Skogskunskap.se
Till Skogskunskap om skogsbruksplan