KLICKA HÄR FÖR ATT LÄSA SKOGSHUSHÅLLNING FÖR BESLUTSFATTARE
Varför har du skrivit det här?
– I första hand för att avmystifiera ämnet. När experter krånglar till vad som är en hållbar avverkningsnivå, blir beslutsfattarna beroende av vad experter tänker och tycker i frågan. Det är viktigt att beslutsfattare som ansvarar för hur mycket som avverkas själva förstår vilka faktorer de framför allt bör beakta när de tar just det beslutet.
– Att bruka skog innebär samtidigt att man behöver ta ställning i många andra frågor, men dessa kan med fördel analyseras separat. Det blir bara rörigt när alla frågor hanteras på en gång. Beslutet om vad som kan avverkas på kort sikt har till exempel i praktiken väldigt lite att göra med vad man satsar på att öka produktionen på lång sikt.
– Jag har tidigare varit av helt motsatt uppfattning, och har själv skapat komplicerade modeller för analyser av avverkningsuttag på både kort och lång sikt, men man blir klokare med åren, säger han.
Du är kritisk till just modeller, exempelvis för att beräkna skogens tillväxt och klimatnytta. Berätta varför.
– Det stämmer. När jag byggde modeller på 1980-talet analyserade vi färre faktorer, skogens tillväxt var mer förutsägbar och skaderiskerna var oerhört mycket mindre, vilket gjorde analyserna meningsfulla i den kontexten.
– Idag är problemen mycket större och mer komplexa, det gör att tron på att det går att modellera detta är den största missuppfattningen kring skog, skogsbruk och klimatnytta.
– Produkterna från det som avverkas i Sverige säljs på en global marknad, och vad som händer på denna om man producerar mer eller mindre från svensk skog är kanske möjligt att resonera kring, men omöjligt att räkna på.
– Man kan beräkna effekterna av att ersätta de svenska skogsprodukterna med fossilbaserade produkter, det vill säga beräkna substitutionseffekterna, Men effekterna på avverkningen i andra länder när utbudet från svensk skog minskar är bara möjlig att gissa, och min gissning är att avverknings- och produktionsökningar i andra länder kommer att kompensera utbudsminskningen från Sverige. Världen behöver skogsprodukter – och det i allt ökande omfattning. Nettoeffekten i form av teoretisk klimatnytta blir i bästa fall på kort sikt noll samtidigt som omställningskostnader och förluster av humankapital blir mycket stora i Sverige.
Ett annat missförstånd du tar upp är att svenska skogar skulle ha brist på grova träd. Kan du förklara detta?
– Vi har ont om arealer med gamla skogar men gott om grova träd. Som jag visar på tabeller på sidan tio (se länk till text ovan) så har volymen träd med en diameter grövre än 30 centimeter ökat kraftigt – särskilt gamla grova träd. Att många har ett intryck av att det inte finns någon timmerskog kvar kan bara förklaras av att mängden unga och klena träd skymmer de gamla och grova träden. Det man främst ser när man kör längs vägarna i Sverige idag är nog de unga och medelålders skogar som anlagts efter 1950.
Och varför är det viktigt att de grova träden tas med i beslutsunderlag kring skogen?
– Därför att det främst är stora volymer grova träd man behöver avverka för att kunna producera vad som efterfrågas, inte arealer, och det är även grova gamla träd som har betydelse för den biologiska mångfalden.
Det framgår av din text att du tycker att detta med att låta skog bli gammal, och sedan kanske plockhugga i den, är riskfyllt. Det kan, menar du, medföra stora skador vilket även skulle tillintetgöra klimatnyttan. Vilket är ditt skötseltips till skogsägare som vill bidra till klimatnytta?
– Viktigast för skogsägaren är att se till att den egna skogen växer bra och är motståndskraftig mot skador, som på kort tid annars kan utradera det lager man byggt upp.
– Det finns en hel del önsketänkande kring vad detta innebär – hyggesfritt, olikåldrigt, trädslagsblandat och gammalt, men väldigt lite av detta, för att inte säga inget alls, har stöd i någon vetenskap. Jo, en fullskiktad skog är mer stormfast, men vägen från en enskiktad till en fullskiktad skog är ofta kantad av förfärliga stormfällningar. Blandskogar kan göra att en del träd överlever ett skadeangrepp, men hanteringen av skadorna blir enklare om man har hela bestånd med olika trädslag än bestånd med flera trädslag blandade.
– Slutligen – gammal skog är trevlig, och vi behöver den, men gamla träd är och förblir mer utsatta för torkstress, stormfällning och skadegörare. Ska man plockhugga i gammal skog måste man vara väldigt noga med att minimera riskerna – mark där träden står stadigt, bestånd som vuxit glest sedan tidigare, helst med viss skiktning, och inte vindexponerade lägen.
Jonas Jacobsson är skoglig doktor i skogshushållning.