Rapporten Konkurrens på rundvirkesmarknaden gör påtagliga framsteg jämfört med tidigare genom att belysa betydelsen av att öka lönsamheten inom skogsbruket.
Bra att man riktar uppmärksamheten mot skogsägarna som är de som gör jobbet och är de som bäst känner hur deras skogsbruk kan utvecklas. Dessa ägare har under en längre tid fått arbeta med sjunkande rotnetto och sänkt lönsamhet.
Skogsstyrelsen visar flera tecken på att ta rollen som vägledare och informatör på större allvar och därmed vara mindre övervakare och byråkrat.
Flera exempel på förbättring
Ett exempel är accelerationen av processen för att erhålla avverkningstillstånd genom automatisk granskning.
Andra exempel inkluderar utveckling av olika modeller för skogsbruket som inte bara höjer kvalitén och därmed priset på virket utan också utvecklar ekosystem och artskydd.
Men myndigheten skulle behöva komplettera sin nuvarande rapport, tillika kunskapsunderlag, som idag baseras enbart på volym mätt i kubikmeter. Genom att också inkludera volymens värde skulle den bli ett bra hjälpmedel för att bestämma ersättningar baserade på politiska prioriteringar.
Dessa prioriteringar varierar som bekant över tid. Idag ligger fokus på att främja kvävelagring. I morgon kan det handla om att öka skogens genomsnittliga ålder och höjning av skogens bördighet.
Bördighet får gärna vara överordnad
Om jag fick välja skulle bördigheten överordnas då den är en förutsättning för att både kunna höja uttaget av virke samt styra brukningsmetoderna.
Men gemensamt för val av prioriteringar är att alla aspekter av skogens värden måste vägas in, självklart också det ekonomiska.
Hade rapporten inkluderat prisinformation om vad skogsägarna faktiskt fått betalt för sitt virke, skulle också en mer nyanserad och rättvis bild av virkesmarknadens konkurrenssituation ha framträtt.
Mina prisuppgifter är hämtade från Virkesbörsen, iskogen, Hushållningssällskapet och tidningen SKOGEN. Den snabba prishöjningen som skogsindustrin fick 2021 till 2023 på sina produkter dröjde cirka två år innan den resulterade i motsvarande höjningar till skogsägarna. Det innebär dålig konkurrens och icke god som rapporten anger. Skogsägarkontakter vittnar om att jag ligger rätt.
Dålig konkurrens nedtonas
Rapportens nedtoning av hur dåligt konkurrensen fungerade tidigare framkommer i jämförelsen med flera grannländers priser. I rapporten visades enbart Finland och där rapporterades relativt liten och stabil prisskillnad.
I själva verket är det först de senaste månaderna som våra priser hunnit ikapp. Tidigare vittnades det om 25-50 procent till Sveriges nackdel. Tråkigt fel i en bra rapport. Och nog hade även det statliga Sveaskogs nya ägardirektiv (ny regering) förtjänat att nämnas eftersom det 2022 bidrog till starten av prishöjningarna i norr.
Att ha koll på dagens marknadssituation är nödvändig för att ta nästa utvecklingssteg.
För det behövs många olika skogsbruksmodeller för att utnyttja olika typer av skogsmarker i vårt avlånga land. Den heta striden mellan tillskyndarna av det ensidiga storskaliga trakthyggesbruket och tillskyndare av varianter av blädningsbruk och hyggesfritt är icke konstruktiv. Den lockar till detaljerad lagstiftning som inte alls främjar den mångfald i främst småskogsbruket som visat sig så överlägset på alla vis,
Hög tid för förändringar
Det är hög tid att förbättra storskogsbrukets trakthyggesbruk med sitt höga uttag av lågvärd biomassa, monobestånd (ett trädslag), ungskogsbruk som avvecklas före optimal tillväxt och yttäckande markberedning som går hårt åt många arter som bland andra mykorrhiza (svamparnas underjordskropp). Det tar betydande tid för ekosystemen att återhämta sig från ett trakthygge, ofta så lång tid att det är dags för en ny omgång trakthygge långt före ekosystemet är återställt om någonsin.
Skogen har under lång tid sjunkit i realt värde hur man än räknar, både för de enskilda skogsägarna och för samhället med sina många målsättningar. Det är angeläget att vända på den trenden. Skogsstyrelsen kan gå i bräschen genom att ge en så rättvisande bild som möjligt av förutsättningarna.
Rapporten, som alltså kan bli ett nyttigt beslutsunderlag, behöver kompletteras. Här måste virkesvärdet i olika brukningsalternativ både anges och räknas in för att de politiska prioriteringarna genom lagstiftning ska bli tydliga och väl grundade.
Wilhelm Dyrssen, Skogsägare och civilekonom