Om inte Sverige agerar kraftfullt för att vända den negativa utvecklingen riskerar det att slå hårt mot landet, både miljömässigt och ekonomiskt, enligt rapporten.
Som exempel på ett sådant ekonomiskt bakslag nämns att virkestäta skogar minskar viktig föda, som blåbärsris och andra risväxter, för älgen.Det, i sin tur, leder till att älgen betar mer av skogen med miljarder i minskade virkesintäkter som följd.
”Svensk produktion av skogsråvara har varit enormt framgångsrik, men nu märks de negativa konsekvenserna på livet i skogen allt tydligare. Det intensiva skogsbruket sker på bekostnad av skogens ekosystem och arter. Vi måste vända trenden medan det ännu är möjligt”, kommenterar Peter Westman, biträdande generalsekreterare, i ett pressmeddelande från WWF.
I rapporten hänvisas till SLU Artdatabankens uppgifter om att nästan 90 procent av skogens 2 041 rödlistade arter påverkas negativt av skogsbrukets avverkningar.
”Trots att Sverige rapporterar till EU att livsmiljön i 14 av 15 skogstyper inte är gynnsam för den biologiska mångfalden, avverkas årligen motsvarande cirka 32 000 fotbollsplaner av biologiskt värdefull skog”, skriver WWF.
De föreslår att svensk skogspolitik ändras genom ett antal åtgärder. Bland annat vill man att skogsvårdslagen revideras och följer miljöbalken med målet att bevara biologisk mångfald. Man vill också se stärkta sanktionsmöjligheter vid lagbrott.
TRETTIO PPROCENT BÖR SKYDDAS
Vidare anser WWF att 30 procent av skogen ska skyddas, främst genom formellt skydd samt att nyckelbiotopsinventeringen återupptas. Det behövs också ett nationellt mål för återskapande och skötsel av prioriterade skogstyper, anser de.
De vill att ansvarsfulla skogsägare uppmuntras att bevara, utveckla och redovisa naturvärden främst genom ekonomiska styrmedel. En annan önskad åtgärd är att det vetenskapliga rådet ska utvecklas så att ”det kan ge regering och andra beslutsfattare stöd i arbetet med att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster”.
WWF:s rapport har mötts av kritik från bland andra Gunnar Lindén, expert på naturvårdsfrågor hos LRF Skogsägarna. Han twittrade om svag faktagranskning.
”Siffran om fåglar bygger på fågeltaxeringen från 2018, trots att 2019 års taxering visar flest positiva trender. Siffran om nyckelbiotoper kommer från en tolkad presentation på riksdagsseminarium i stället för Skogsstyrelsens redovisning i rapport”, skrev han.