RÄTTELSE: I en tidigare version av denna artikel stod att Trädmästarna är nystartade. Det är de inte. Företaget har funnits sedan 1995, omsätter 20 miljoner kronor och sysselsätter 15 anställda och en rad konsulter. Men en sak är ny, och det är att företaget nu ger sig in på marknaden för hyggesfritt.
Hallå där, Oskar Schönning, ny vd för Trädmästarna i Stockholm. Ni är ett arboristföretag som nu har skrivit avtal med två kommuner i Hälsingland om planering av hyggesfritt skogsbruk.
Vad ska ni göra?
– Vi ska planera hyggesfritt skogsbruk på 1 000 hektar i Norrhälsingland. 900 hektar ingår i Nordanstigs kommun och 100 hektar i Ovanåkers kommun.
Hur ser skogsområdet ut?
– Det är ett utspritt område med många olika typer av skogsmark. Nordanstig har mycket produktionsskog, men också skog med högre naturvärden.
– I Ovanåkers kommun är det stads- och tätortsnära skog och då är de sociala värdena viktiga. De sociala värdena jobbar vi med varje dag. Det handlar om ofta om inventering och vård av gamla träd.
Vilken är den största utmaningen?
– Det jag tycker är mest spännande är den del som är produktionsskog och som ska bedrivas hyggesfritt med ett ekonomiskt intresse. Jag brinner för detta.
Hur får man lönsamhet med hyggesfritt skogsbruk?
– Vissa hyggesfria metoder kan innebära ett lägre uttag av exempelvis massaved. Men volym och lönsamhet är inte samma sak.
– Plockhuggning kan till exempel innebära att man prisoptimerar och avverkar när trädet är som mest värt. Vi kommer också att samarbeta med Plockhugget och deras modell för merbetalning till skogsägare som vill köra hyggesfritt enligt deras skogsbruksstandard.
Är det inte en stor risk att ställa om till hyggesfritt?
– Riskerna finns även i trakthyggesbruket. Men det gäller förstås att bland annat titta på kantträd och vindriktning när man gör uttag.
BIRGITTA SENNERDAL