SKOGENdebatt.

”Visst har vi råd att skydda fåglarna”

10 mars 2022 En samordnad kampanj har fått önskad effekt, nu ska regeringen ändra i artskyddsförordningen.
Men detta är en obegriplig attack mot fåglarna  - som skogsnäringen visst har råd att skydda, anser jägmästare Peter Lindgren.

”Visst har vi råd att skydda fåglarna”

Dagens obeskrivligt hemska krig i Ukraina gör att det mesta förefaller futtigt. Samtidigt går allt vidare och delvis skymd fortsätter kampen om skogen.

En kamp om att bevara de sista resterna av relativt orörd skog. En kamp om vad ordet skog står för. En kamp mellan makten, med till synes oändliga resurser, och idealiteten. Ett är dock säkert, där det moderna skogsbruket dragit fram där få vi inte tillbaka ett rikt diversifierat biologiskt liv och livskraftiga skogklädda marker. Inom överskådlig tid eller kanske rentav aldrig.

SAMORDNAD KAMPANJ

LRF, Skogsstyrelsen och skogsindustrin har drivit en samordnad kampanj mot de nygamla artskyddsreglerna. I centrum står fåglarna, där både Moderaterna och Centern har lämnat så kallade ”utskottsinitiativ” till Miljö och jordbruksutskottet. Budskapet är att det svenska skogsbruket måste få ett frikort från alla fridlysningsregler.

Man tar sig för pannan!

Å ena sidan är det naturligtvis bra att vi nu för första gången diskuterar det rimliga i ett skogsbruk som bedrivs mitt under häckningstiden. Det gynnar även andra arters bobildande, som ekorrars.

Å andra sidan finns det faktiskt stora skäl även för skogsägarna att undvika avverkningar under våren
 En avverkning på våren skadar ofta den mjuka marken fylld med vatten efter snösmältningen. Det finns en stor risk för rotröta och missfärgning av virket. Blir virket liggande för länge så riskerar virket bli en yngelplats för insektsangrepp.

För skogsägaren är det dessutom ekonomiskt tokigt att avverka på våren eftersom man missar hela det årets tillväxtsäsong. I en gallring kan det vara upp till 5-6 procent mer volym på hösten i samma skog än det man fick på våren.

Jag är själv jägmästare, men har huvudsakligen arbetat med utvecklings och kommunikationsfrågor, främst inom skogsnäringen. Den kampanj som nu bedrivs från LRF, Skogsstyrelsen och skogsindustrin mot den nygamla artskyddslagstiftningen är i sig imponerande; 

SAMTLIGA VILDA FÅGELINDIVIDER

Den 10 februari skickar Skogsstyrelsen ut sitt pressmeddelande där man ordagrant skriver att ” Skogsägaren är skyldig att visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter på individnivå eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen”.

Man låter saken sjunka in några dagar.

Sent på kvällen 16 februari publicerar skogsnäringens egen PR-byrå Skogforsk en ”rapport” med fantasifulla kostnader som slutar på 6 miljarder kronor per år om näringen skulle tvingas ta hänsyn till fåglarna. De fördelar för skogsägare som jag nämnde inledningsvis tas naturligtvis inte med. Rapporten används dagen efter i debattartiklar.

Den 17 februari rullar man ut det stora artilleriet:

1.  Fyra chefer i skogsnäringen skriver ett debattinlägg i Dagens Nyheter

2.  Generaldirektören Herman Sundqvist skriver ett debattinlägg i Svenska Dagbladet

3.  LRF skriver ett debattinlägg i LRF Media

4.  LRF skickar ut ett eget pressmeddelande

5.  Moderaterna lämnar ett utskottsinitiativ till Miljö och Jordbruksutskottet

6.  Skogsstyrelsen lägger ut en debattartikel på sin hemsida

OFÖRÄNDRAT KALHYGGESBRUK 

Budskapet är genomgående att kalhyggesbruket måste få fortsätta som nu.  Kravet är att regeringen måste agera skyndsamt. Jag frågar mig varför då. Kan vi inte åtminstone låta årets häckningssäsong som snart börjar få bli den första på 70 år där fåglarna inte störs? Andra kan ta hänsyn. Som exempel så har Naturvårdsverket tillsammans med Svenska Orienteringsförbundet sedan länge överenskommit om begränsningar av tävlingsverksamhet under våren.

Skogsnäringen gjorde 2021 en samlad vinst på uppemot 50 miljarder kronor. Självfallet har de råd att ta hänsyn till våra svenska fåglar. Så vad behöver göras nu?

  • Vi behöver hitta nya modeller där maskinell skogsavverkning upphör under fyra månader om året.

  • Vi behöver minska uttaget i våra skogar till en långsiktigt uthållig nivå. Bra då om minskningen sker under häckningstiden.

  • Använd maskinpersonalen till skogs- och naturvård under häckningstid.

  • Skogsstyrelsen måste på allvar kräva att skogsbrukets miljömål blir likställt med produktionsmålet.

  • Vi behöver succesivt utveckla alternativa metoder till kalhyggesbruk.

  • Slutligen behöver vi skyndsamt avsätta de mest värdefulla skogarna och ge dem ett permanent skydd.

Mitt i alltihop finns en mängd privata seriösa skogsägare som inte delar maktens och lobbyns uppfattning om snabba vinster och som ingenting hellre vill än att sköta sina skogar försiktigt och långsiktigt. Ge dem skälig ersättning för intrång! 

Det finns också väldigt många seriösa skogsmän – och kvinnor, som inte alltid kan verka utifrån sin övertygelse.Ge dem nya möjligheter!

Det finns väldigt, väldigt många svenskar som vill se ett annat skogsbruk.

PETER LINDGREN

Är civiljägmästare och företagskonsult. Han har tidigare varit anställd vid Skogsstyrelsen, Skogforsk, Jonsereds och FAO och driver sedan 1994 företaget Proselva Peter Lindgren Consulting .

Artikeln har, förutom visst tillägg,  tidigare publicerats i Altinget.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Erik leder LRF efter Hatt
SkogsJobb