— Det är sällan för få arbetade timmar som är orsak till att ett företag går dåligt. Istället handlar det ofta om hur man jobbar, menar Linnéa Carlsson, produktionschef i Norrbotten. Hon basar för 17 olika entreprenörer.
— Slående är de stora skillnaderna i produktivitet och i slutänden lönsamhet. Ändå har alla ungefär samma förutsättningar och ersättningsnivå.
SCA vill ändra på detta. I slutänden handlar det om företagets kostnader för drivning. För att förbättra resultaten kan man antingen fråga entreprenörerna vad SCA kan göra för att de ska bli bättre, eller titta på vad som utmärker de bästa och sedan försöka överföra deras arbetssätt till de lågpresterande.
Mattias Eriksson, doktorand på SCA Skog i Sundsvall, har intervjuat 20 entreprenörer. De flesta önskade tydligare och tidigare information om trakterna och rutterna mellan trakterna.
— Naturligtvis arbetar vi med att bli bättre på planering och information, men det ska kopplas till hur arbetslagen planerar internt, som skiftbyten och hur maskinerna arbetar tillsammans, påpekar Mattias Eriksson.
Linnéa Carlsson betonar att man har att göra med människor — med många olika personligheter. Det gäller att få alla att bli intresserade och inse att det går att bli bättre.
— Tyvärr så talas det alltför mycket om att entreprenörerna tjänar så dåligt, är hårt pressade och att konkurserna är många. Till slut blir det sanningen för många, det blir en självuppfyllande profetia.
Det som kännetecknar de bästa företagen är högt utnyttjande av maskinerna (TU), hög prestation per timme och god kostnadskontroll. Personligheterna bakom entreprenörerna har stor betydelse.
— Vem vågar öppna sig och säga att jag tjänade si och så många miljoner förra året på min avverkningsgrupp? Och vem vill ta till sig att det finns förare som inte håller måttet?
Linnéa Carlsson menar att den högpresterande också behöver stöd samtidigt som de ger idéer hur andra kan arbeta. Den högpresterande har tänkt igenom hur skiftbyten ska ske, har rutiner för service, låga kostnader, god planering och ger ibland bonus till personalen vid årets slut. Men prestationen kan också ha sitt pris, problem med hälsan, stress, migrän.
— Jag måste då påminna om att jobbet inte är allt, att någon kanske bör bromsa istället för att gasa, samtidigt som entreprenören behöver höra att han är duktig. Till andra måste jag säga att det bästa vore nog att sluta, säger Linnéa Carlsson.
Hon besöker så många avverkningar som möjligt och tar hjälp av företagets instruktörer i förändringsarbetet. Mattias Eriksson ger ett exempel på resultatet hos ett arbetslag efter bättre information och planering.
— Virkesproduktionen ökade på ett år med 30 procent. För det krävdes dock mer fokus på skogen så entreprenören avvecklade sidoverksamheterna. Ett underpresterande lag lyftes till ett normalpresterande. Det finns alltså mycket att göra, menar Mattias Eriksson.
Text: Lars Åkerman