Forskaren har gjort DNA-analyser av svamp i markprover från 359 skogliga provytor över landet. Ett av syftena, enligt SLU, var att undersöka en väl underbyggd misstanke, nämligen att svampsläktet spindlingar har en viktig roll som nedbrytare.
När forskarna undersökte markprover med tjocka humuslager som innehöll DNA från en särskild sorts svamp, nämligen spetsspindlingar blev de överraskade. Det visade sig att svampen istället för att som förväntat binda mer kol, band mindre. Kolhalten var 33 procent mindre än i motsvarande markprover utan spetsspindling.
– Det här utmanar den rådande uppfattningen att trädens mykorrhizasvampar i allmänhet gynnar kolinlagring i mark genom att konkurrera med nedbrytarsvampar, säger Björn Lindahl, som leder forskningsgruppen, i ett pressmeddelande från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
I stället ger resultaten stöd åt teorin att vissa mykorrhizasvampar också bidrar till nedbrytning och omsättning av markens näringsämnen och därmed till trädtillväxt under näringsfattiga förhållanden.
Upptäckten visar alltså att en liten grupp av närbesläktade svamparter kan ha ett stort inflytande på kolets omsättning i mark. Detta motsäger den rådande synen att det finns ett överflöd av olika svampar och bakterier som kan ta sig an olika funktioner i markekosystemet, skriver SLU.
Studien visar också att spindlingar påverkas negativt av trakthyggesbruk och att det tar 20 år innan de börjar komma tillbaka efter en avverkning.
– Detta samband kan bidra till ökad kolinlagring i marken i planterade ungskogar. Men ökad kolinlagring är samtidigt kopplad till minskad näringsomsättning, och det finns en risk att kalavverkning kan minska markens långsiktiga bördighet i och med att de viktiga spindlingarna försvinner, säger Björn Lindahl.