Det är SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, som haft uppdraget att studera vilka konsekvenser ett återinförande av visenter skulle kunna få. De stora gräsätarna är intressanta eftersom de kan bidra till ökad biologisk mångfald.
Förstudien startade i april på 1 100 hektar skogsmark i Västeråstrakten som ägs av Skogssällskapet. Där har bland annat veterinärmedicinska aspekter och visentens behov av habitat analyserats. För att undersöka effekter på människa och samhälle har man tittat på länder där den redan har återintroducerats.
– Svanå i Västmanland, som förstudien använt som exempel på etableringsplats, har visat sig vara väl vald utifrån visenternas behov. Däremot har juridiken visat sig vara komplicerad, och vi behöver både lära oss mer om vad ett eventuellt införande skulle kunna få för juridiska konsekvenser och fördjupa oss i de sociologiska och lokala aspekterna, säger Carl-Gustaf Thulin, SLU-forskare som har lett projektet, i ett pressmeddelande.
Den sista vilda visenten sköts i Karpaterna på 1920-talet, men med hjälp av djurparker har arten återintroducerats på flera håll i Europa. I dag lever den vilt i bland annat Polen och Rumänien, och omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv.
– Skogssällskapet vill uppmuntra till en varierad skogsskötsel och förvaltning av den svenska skogen, och stora gräsätare som visenter skulle kunna bidra till ökad biologisk mångfald. Därför tycker vi att det är viktigt att finansiera fortsatt forskning på området, säger Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef.
Skogssällskapet har fått in en ansökan om fortsatt finansiering av projektet som de kommer att ta ställning till.